1893
Premiär för orienteringslöpning som tävlingsidrott för officerarna den 28 maj, när grenen finns med i Stockholmsgarnisonens årliga idrottsspel.
1897
Den första civila orienteringstävlingen genomförs söndagen den 31 oktober. Idrætsklubben Tjalve i Nordmarka norr om Oslo arrangerar i starkt kuperad terräng. Fyra olika kartor i skalor mellan 1:100 000 och 1:25 000 finns att tillgå.
1901
17 mars arrangeras Sveriges första orienteringstävling av Sundbybergs IK. Segrare blir initiativtagaren själv, 24-årige Victor Dahl. Banan mäter 14 kilometer med kontroller vid kyrkorna i Bromma och Spånga, samt vid gårdarna Vällingby och Duvbo. Segrartid 1.35.34, vilket ger kilometertiden 6.49.
1915
Den första kända nattorienteringen genomförs i Danmark på en banlängd av 20 kilometer.
1919
Ernst Killander, ordförande i Stockholms Idrottsförbund, realiserade förslaget om en förbundsorientering. Han var själv banläggare. Tävlingen genomfördes 25 mars och 155 av 217 anmälda (samtliga män) kom till start vid Igelboda station i Saltsjöbaden. 27 var militärer och övriga civila. Det var 86 seniorer och 42 oldboys över 32 år. Löparna startade med en minuts mellanrum. Banan mätte 12 kilometer med tre kontroller (Knipträsket, samt gårdarna Tenntorp och Kolarängen) med målet vid Nackanäs numera rivna värdshus. Snabbast var Djurgårdens oldboy, norrlänningen O B Hansson på 1.25.39. Gustaf Wahlgren, Djursholm, etta bland seniorerna och löjtnant Bertil Uggla i militärklassen. Tävlingen tänder på allvar gnistan för sporten och blir upptakten till den nuvarande orienteringen.
1923
DM införs på prov för manliga seniorer.
1925
Damer tillåts för första gången vara med i orienteringslöpning, vilket sker på tävling i Göteborg, där man tävlar i patruller om tre löpare.
1926
Det första elitmötet mellan landets samtliga distriktsmästare. Djurgårdens IF arrangerar i Dalaröterrängen och stockholmske jägmästaren Folke Thörn vinner med 50 minuters marginal.
1928
DM införs för damer, liksom DM i budkavle för herrar.
1935
SM genomförs första gången 27 september 1935. Platsen, vilken hemlighålls in i det sista, är Skinnskatteberg. Jägmästaren Olle Ekbom, Garpenberg, är banläggare. Deltagarantalet begränsas till 200 fördelat bland distrikten efter deltagandet på respektive DM. Segrar gör Arvid Kjellström, Stigfinnarna.
1938
SM i budkavle genomförs första gången, vid Seglora i Västergötland. IFK Borås vinnare.
Katrineholms AIK arrangerar inofficiell trelandskamp Sverige-Norge-Finland med Olle Oldæus, Sverige, som vinnare.
1941
Första officiella SM för damer går vid Solbacka, Sörmland och Eva Zettergren, Nynäshamn vinner före Inga Löwdin, Thor.
1945
Tiomila ser dagens ljus. På initiativ av Alvar Kjellström startas tävlingen ihop med Stockholms-Tidningen och Aftonbladet. Start i Uppsala och mål i Stockholm. SoIK Hellas, med Kruska-Jim Sjölander som avslutare, vinner.
Första officiella landskampen genomförs. Sverige-Finland slutar med Jarl Gripenberg, Finland, som etta och svensk lagseger.
1946
Första officiella nordiska trelandskampen avgörs nära Borås. Bror Dalmo, Sverige, och svenska laget överst på prispallen.
1947
Premiär för nordisk fyrlandskamp. Jarl Gripenberg, Finland, vinnare i kampen som avgörs i Norge. Sverige tog lagsegern.
Första inofficiella damlandskampen i Sandvika, Norge. Tio löpare i lagen och Sverige vinnare.
1948
SM-kavle för damer för första gången. Tävlingen avgörs i Malmköping och IFK Enskede vinner.
Premiär också för Junior-SM, där Ingvar Eriksson från Eskilstunaklubben FK Rajden vinner. Året före genomfördes en föregångare, en allsvensk juniormatch, med blivande världsmästaren Bertil Norman, Hedemora, som segrare.
1952
Första officiella nordiska damlandskampen går i Katrineholm med Sverige och Maud Wirstam(-Björkman) som etta.
1955
Premiär för Nordiska mästerskapen. Tävlingen gick i Kolmården och Marthe Andersson, Lidingö, vann. Damguldet till Eila Hanelius, Finland.
SM i nattorientering införs med Sven Andersson, IFK Ulricehamn, som premiärsegrare.
1956
RM för damjuniorer införs. En viss Ulla Lindkvist premiärvinnare. Hon skulle låta höra talas om sig mera.
1962
Premiär för Europamästerskap i norska Löten. Ulla Lindkvist, Sverige, och Magne Lystad, Norge, historiska vinnare.
1965
Den första 5-dagars genomförs i Skåne, Blekinge och Danmark i O-Ringens regi med P-O Bengtsson och Sivar Nordström som initiativtagare. O-Ringen är en sammanslutning av landslagsorienterare, bildat 1962. 156 löpare deltar i premiären och skåningarna Nisse Bohman och Inga-Britt Bengtsson vinner.
1966
VM införs och premiären sker i Fiskars i Finland. Sverige tar tre av fyra guld. Ulla Lindkvist vinner individuellt, och dessutom vinner Sverige båda stafetterna. Herrarnas individuella guld erövras av Åge Hadler, Norge.
1967
Sverige vinner samtliga sju titlar som står på spel i Nordiska mästerskapen i danska Viborg. På herrsidan blir det fyrdubbelt svenskt, med Bernt Frilén som överlägsen etta.
1968
För första gången VM i Sverige. Centralort i Linköping. Kalle Johansson och Ulla Lindkvist tar de individuella gulden. I herrstafetten vinner Sverige, medan Norge spurtslår de svenska damerna med 14 sekunder.
1972
VM i tjeckiska Jicin och för första gången ett VM-guld som hamnar utanför Norden, när Sarolta Monspart, Ungern, vinner damklassen. Det dröjde 19 år innan det upprepades.
1974
Svenskt VM-guld genom Bernt Frilén i Silkeborg, Danmark. Samtidigt historisk dansk seger för Mona Nörgård. Det skulle dröja 19 år till nästa danska VM-guld. Nörgård vinner före 19-åriga svenskan Kristin Cullman, som sedan springer sista sträckan i stafetten och avgör till svensk seger. Samtidigt är hon den yngsta svenska VM-vinnaren genom tiderna.
1976
Tredje raka VM-guldet i stafett för Sverige. Arne Johansson har deltagit i alla tre triumferna.
1977
Damerna gör entré i Tiomila. 296 lag startar och Gävle OK vinner.
1978
Norge dominerar med tre guld av fyra möjliga vid VM på hemmaplan i Kongsberg. För Sverige VM-debuterar junioren Jörgen Mårtensson med en åttonde plats, ännu inte 19 år fyllda. Sveriges yngsta VM-löpare genom tiderna.
1979
VM i Tammerfors, Finland. Sverige vinner VM-stafetten för herrar med kvartetten Rolf Pettersson, Kjell Lauri, Lars Lönnkvist och Björn Rosendahl. Öyvin Thon, Norge, tar sitt första VM-guld. Det blev ytterligare sex stycken för honom, varav fem i stafett.
1980
Borlänge arrangerar Nordiska mästerskapen. Lars Löken Lönnkvist tar guldet.
1981
Annichen Kringstad vinner sitt första VM-guld. Och inte bara det. Hon får också Svenska Dagbladets bragdmedalj som första och hittills enda orienterare. Dessutom vinner hon Jerringpriset och utses till Årets idrottskvinna.
1982
Nordiska mästerskap på Bornholm med Jörgen Mårtensson som överlägsen vinnare. Damernas stafett fick strykas och omtävling genomföras på senhösten med svenskt guld.
1983
Annichen Kringstad tar dubbla VM-guld på nytt, den här gången vid tävlingar i Ungern. Silver till VM-debutanten Marita Skogum.
1985
VM-guld igen, för tredje gången i rad, för Annichen Kringstad, och alla fyra svenska damerna bland de fem bästa. För första gången avgjordes VM utanför Europa. Bendigo i Australien var värd för mästerskapet. Svenskt guld även i damstafetten. Kari Sallinen vinner herrguldet och tar första finska herrsegern i VM.
O-Ringens 5-dagars slår deltagarrekord med 25 021 anmälda löpare, varav cirka 23 000 startade. Falun är centralort och Annichen Kringstad tar sin fjärde av totalt fem segrar i tävlingen. Joakim Ingelsson, Ockelbo, vinner herrklassen.
1986
World Cup får officiell status och Kent Olsson blir premiärvinnare tillsammans med Ellen-Sofie Olsvik, Norge. Tidigare har inofficiella World Cup genomförts 1983-84.
1987
Svenskt guldjubel i VM. Kent Olsson och Arja Hannus världsmästare i Frankrike, och dubbelseger i damklassen, eftersom Karin Rabe tog silver. Sovjet deltog för första gången i VM.
1988
Äkta paret Lasse och Barbro Lönnkvist vinner elitklasserna när O-Ringen genomförs i Sundsvall. Jörgen Mårtensson vinner Nordiska mästerskapen i Halmstad.
1989
Sverige arrangerar VM i Skaraborg med Skövde som centrum. Marita Skogum stort affischnamn för VM på förhand och hon klarade pressen. Guld individuellt och ankare i guldlaget på stafetten. Silver i herrklassen två gånger om. Kent Olsson fick ge sig för Petter Thoresen.
1991
Äntligen! Jörgen Mårtensson får sin fullträff i VM och tar guld före Kent Olsson på klassisk distans. Det var Jörgens åttonde raka VM-start. Kortdistans för första gången på VM-programmet och hemmanationen Tjeckoslovakien vinner både herr- och damklassen.
1992
Svensk dubbelseger i World Cup för första gången genom Joakim Ingelsson och Marita Skogum.
1993
Vid VM i USA i oktober, är de svenska elitlöparna tillbaka med besked efter tävlingsstoppet under våren, på grund av flera plötsliga dödsfall. Det blir VM-guld för Anna Bogren (kortdistans), Marita Skogum (klassisk) och
damstafettlaget.
1995
Jörgen Mårtenssons stora år. I VM i Tyskland blir det guld och silver individuellt, brons i stafetten. Dessutom seger i Nordiska mästerskapen i Skellefteå. VM-historien största sensation, Yuri Omeltchenko från Ukraina, vinner kortdistansen före Mårtensson. Arrangören hade ingen nationalsång, men den ukrainske tränaren sjöng acapella på prisutdelningen.
1996
Ny svensk dubbelseger i World Cup. Johan Ivarsson snuvar Jörgen Mårtensson på totalsegern i finalen i Frankrike och Gunilla Svärd tar damtiteln.
Park World Tour, en parkorienteringsvärldscup, införs på privat initiativ med förhållandevis bra segerpremier. Jörgen Mårtensson och Reeta Kolkkala premiärvinnare.
Natt-SM genomförs för första gången med gemensam start. Tobias Andersson, Orion, och Gunilla Svärd, Måsen, vinner.
1997
Petter Thoresen vinner VM-guld på hemmaplan i Grimstad, hans tredje individuella VM-titel. Bara Annichen Kringstad har lika många. Sverige tar guld i damstafetten, men diskas i herrstafetten i givet guldläge, sedan Jimmy Birklin hoppat över en kontroll.
Tiomila prövar med uppehåll efter två sträckor. Kaos vid en kontroll på grund av elektronisk stämpling.
2000
EM, som arrangerades 1962 och -64, återinförs. Mästerskapet avgörs i Ukraina, där Jenny Johansson vinner guld på kortdistans. I World Cup hamnar svenskarna för första gången utanför prispallen, när både bästa herre och bästa dam blir fyra i sammandraget. Detta trots att svenskarna vann sex deltävlingar under året (av 18 möjliga).
2001
Jimmy Birklin tog historiens första VM-guld på den nya sprintdistansen, när VM avgjordes i Tammmerfors, Finland. Sprinten blev en svensk succé, där det vid sidan av Birklins guld också blev brons till Jörgen Olsson. Totalt tog Sverige ett guld, två silver och två brons under VM, där stafettsilver för damerna, samt silver och brons på kortdistansen till Jenny Johansson respektive Gunilla Svärd, utgjorde övriga medaljer.
2002
Emil Wingstedt blev stor EM-kung i Ungen med guld på sprint, silver på långdistans och en femteplats på medeldistans. Dessutom sprang han sistasträckan i det svenska silverlaget i stafetten. Men han var inte ensam svensk EM-vinnare. På medeldistansen tog Gunilla Svärd sin första internationella mästerskapstitel. Andra som väntat länge på fullträffen och fick den 2002 var Håkan Eriksson, som SM-debuterade 1982 och nu äntligen - som 41-åring - vann sitt första individuella guld (på nya sprintdistansen).
2003
Äntligen! Efter 24 års väntan blev det svenskt VM-guld i herrstafetten. Trion Niclas Jonasson, Mattias Karlsson och Emil Wingstedt ordnade det vid VM i Schweiz. Totalt tog Sverige fem VM-medaljer (ett guld, två silver och två brons). Emil Wingstedt tog också dubbla guld individuellt i Nordiska mästerskapen på hemmaplan i Sverige, med Flen som tävlingscentrum. Årets stora comeback (efter barnledighet 2002) svarade Karolina Arewång för (gifte sig under året till nya efternamnet Höjsgaard). Hon tog två VM-silver, tre SM-guld och vann Elitserien. Internationellt måste också en sagolik insats noteras. Schweiziskan Simone Luder vann samtliga fyra VM-guld på damsidan vid VM på hemmaplan i Schweiz.
2004
VM på hemmaplan i Sverige och Västerås blev en brakande succé - både tävlingsmässigt för Sverige och ur arrangörssynpunkt. Sverige blev bästa nation med sju medaljer: tre guld, tre silver och ett brons. Karolina A Höjsgaard blev VM-drottning med guld på långdistansen och i stafetten, där hon avgjorde guldstriden på slutsträckan. Dessutom tog hon silver på sprinten. I guldlaget i damstafetten hade Höjsgaard sällskap av Gunilla Svärd och Jenny Johansson. Det återstående svenska guldet tog Niclas Jonasson på den inledande sprintdistansen. Tidigare under året blev Sverige också bästa nation vid EM i Danmark med nio medaljer, tre guld, två silver och fyra brons. Emil Wingstedt tog medalj på alla fyra distanserna med guld på sprint och brons i övriga tre lopp.
2005
VM avgörs för första gången i Asien, i Aichi, Japan. Sverige tar ett guld, ett silver och ett brons. VM-guldet ordnar Emil Wingstedt på sprint. Noterbart I från VM: bakslag för Sverige på långdistansen: bästa svensk (Emma Engstrand) slutar sjua, vilket är den svagaste svenska VM-dagen så långt i VM:s 40-åriga historia. Noterbart II från VM: Schweiziskan Simone Niggli upprepar sin makalösa insats från 2003 och tar samtliga fyra guld.
2006
Emil Wingstedt försvarar både sitt VM- och sitt EM-guld på sprintdistansen. Det innebär att han fortfarande är obesegrad på sprint i mästerskapssammanhang efter fem starter (två VM-guld, två EM-guld och ett NM-guld). Svenskt VM-facit i Danmark: 1 guld, 1 silver, 2 brons. Den stora VM-skrällen var junioren Hanny Allston från Australien som vann sprintguldet framför näsan på schweiziskan Simone Niggli, som därmed "bara" tog två VM-guld.
På EM, som avgjordes i Estland, svarade David Andersson för en bragdinsats när Sveriges herrar vann stafetten, där Niclas Jonasson och Peter Öberg sprang de inledande sträckorna.
2007
Sverige utan guld vid VM i Ukraina. Två VM-silver i stafetterna och två individuella brons blev utdelningen.
2008
Junior-VM arrangerades i Sverige och Johan Runesson, 18 år, blev stor JVM-kung och var bara en sekund från att vinna samtliga fyra guld. Tre guld (medel- och långdistans, samt stafett) och silver i sprint, slagen med en sekund blev Runessons utdelning.
I EM i Ventspils, Lettland, tog Emil Wingstedt sitt fjärde raka EM-guld på sprint. Guld till Sverige också i damstafetten.