Tusentals orienterare var samlade i Stadsparken i Örebro och i gränderna i Wadköping när supereliten i O-Ringen sprinttävlade på tisdagskvällen.
De svenska VM-löparna Lena Eliasson, tvåa, och Emma Claesson, trea, sprang bra och gjorde vad de kunde för att matcha veckans suveräna orienteringsdrottning, schweiziskan Simone Niggli.
Eliasson var riktigt bra med i början och bara tre sekunder efter vid varvningskontrollen. Segermarginalen för Niggli skrevs till slut till 31 sekunder.
- Jag känner att jag har svårare att pusha mig och hålla uppe hög fart på de längre löpsträckorna. Jag blir liksom lite hängande i löpstilen och får inte ut högsta hastigheten, analyserade Eliasson, som inte tyckte sig ha bommat bort den tidsskillnad som uppstod.
Simone Niggli fick ett massivt stöd av de många, många tusen orienterare som kantade sprintbanan.
En av årets höjdpunkter
Simone Niggli drygade nu ut totalledningen till 9.28 före Eva Jurenikova och schweiziskan trivs verkligen med O-Ringen.
- O-Ringensprinten är ett av årets roligaste lopp, myste Niggli.
Och tacka för det. Superstjärnan fick ett massivt stöd av publikmassorna. När hon passerade uteserveringen vid Wadköpings Café och Matsal var schweiziskan den enda löparen som publiken spontant tog upp en applåd för.
Valde vackraste vägen
- Det var en rolig bana med mycket variation, betygsatte Niggli, och banläggaren Per Lundqvist var nöjd över omdömet när de båda tillsammans resonerade vägval efteråt.
Hur sprang du på sträckan 12-13? undrade banläggaren, och Niggli visade hur hon tagit vänstervägval och trixat en del för att ta sig över Svartån och fram till kontrollen.
- Jag hade tänkt mig bästa vägvalet här, sa Lundqvist, och visade en högersväng ut på stora gator.
- Det vägvalet såg jag inte, kontrade Niggli.
- Men jag fick i alla fall en vackrare väg att springa utmed ån, konstaterade hon.
Och det hade hon ju liksom råd med...