Vi vet alla hur det känns efter en veckas förkylning, legat i sängen och snörvlat och oj vad besvärligt allt känns...
Däremot, tankarna har bara fått leka fritt, inga måsten för man är ju sjuk.
En veckas relation med bakterier kanske inte är så roligt. Det som fascinerar mig är att vi kan efter förkylningen resa oss ur sängen med mer vilja och drivkraft än innan sjukdomen. Hur många har inte sagt till sig själv: efter förkylningen ska jag...
Oss orienterare emellan blir det ofta att jag ska träna som aldrig förr.
Denna vilja och drivkraft håller som många nyårslöften några veckor tills den gamla vardagen hinner ikapp. Då får man vänta på nästa förkylningsvecka för att skaffa sig ny vilja.
Detta fenomen tycker jag är intressant, att ett break från vardagen kan skapa en vilja och drivkraft. Jag har länge försökt skapa denna drivkraft och vilja utan att behöva vara sjuk. För ingen vill ju behöva vara sjuk.
Tänk om jag varje dag skulle kunna få tankarna som sjukdomen ger, att vakna och tänka "idag vill jag…". Detta tror jag är grunden till motivation, att från viljan skapa en handlingskraft för att åstadkomma något som jag mår bra av.
Hur gör jag?
För mig handlar det om att ha perspektiv. Perspektivet skapar en medvetenhet om viljan. Viljan blir drivkraften och handlingen blir enkel och rolig. Att göra sig medveten om sin vilja, det ger mig motivation. Detta tror jag är grunden i förkylningsfenomenet, att genom ett break få ett perspektiv och skapa en medvetenhet som får uttryck i önskad handling.
Vad kan man göra för att skapa samma effekt utan förkylning? För mig skapas perspektiv genom aktiviteter som inte har med orientering att göra, till exempel att fiska en dag, åka vattenskidor med kompisar som du inte träffat på länge eller bara sätta dig ner och slappna av med en bok.
En tankeutmaning
Sätt dig ner, skriv ner alla aktiviteter som du lagt energi på de sista dagarna, till exempel jobbet, lagat cykeln, familjen, klubben och så vidare.
Tänk tanken att du tar bort en aktivitet åt gången. Se vardagen utan aktiviteten, fråga dig själv: känns det bättre eller sämre när aktiviteten är borta? Det är viktigt att inte börja med att hitta problem med att ta bort aktiviteter som du upplever som måsten.
Gå igenom alla aktiviteter. Vilka av dessa känns rätt för dig?
Detta kan vara en första övning att få perspektiv på vardagen.
Ses i vår!
Erik Öhlund
