Offensiv orientering i junioråldern

Under några veckor har våra seniorer gett träningstips här på webben. Härligt att läsa, inspireras av och dra lärdom ifrån! Jag tror vi har mycket som våra världslöpare kan ge våra juniorer som är på väg upp. Och just detta kan vara en utmaning att lyssna, läsa, få tips och sedan fundera på hur långt har jag kommit – är det smart att kopiera allt eller skall jag noga fundera vad jag kan modellera om till mig så att det utvecklar mig där jag befinner mig nu? Även våra seniorer har ju trots allt varit juniorer de också. Alla landslagslöpare har varit ”nybörjare ” i att till exempel springa mästerskap.

Att springa mästerskap är drömmen för många. Vilken typ av mästerskap beror givetvis på vilken nivå du befinner dig på i din utvecklingsfas.
Är det riktigt sant för dig att du ska springa NOC (Nordiska mästerskapen) eller JVM? Är det dessutom sant att du kan göra bra prestationer under mästerskapen? Ser du mästerskapen i junioråldern som en bra erfarenhets och utvecklingsmöjlighet för de mästerskap som kommer längre fram? Eller funderar du på att man kanske, eventuellt, kommer med om man har tur? Väljer du den säkra vägen, safe-vägen, före en uttagning till ett mästerskap eller vågar du tro på din förmåga hela vägen?
I exemplet nedan kan du byta ut Nordiska mästerskapen (NOC) mot en nivå som passar dig (KM, DM, SM, NOC, JVM, VM).
Naturligtvis finns det lika många sätt att tänka och uppleva händelser som det finns individer. Här generaliserar jag två olika tänk inför ett mästerskap, vilket alternativ skulle du välja?
Jag kallar alternativ ett för ”Safe-vägen” och alternativ två för den ”offensiva vägen”, se skissen överst.

När du tänker på NOC vad är det du ser, hör och känner?
Hör du din inre röst säga:
- Nej, man tar uttagningen först sedan får man se. Vill inte tänka längre fram, det känns alldeles för osäkert. Tänk om man inte kommer med, då blir man så besviken.

Alternativ 2 – Offensiva vägen

När du tänker på uttagningen till NOC vad är det du ser, hör och känner?
Hör du din inre röst säga:
- För mig är juniorcuperna en bra genomkörare för vad som väntar på NOC. På värdetävlingarna har jag chansen att orientera offensivt i bra motstånd. Det ger mig bra erfarenhet för det som väntar som senior.

När du tänker på NOC vad är det du ser, hör och känner?
Hör du din inre röst säga:
- Vad kul det skall bli! Jag kan höra hur det låter att vara på NOC. Jag kan se mig springa i Sverige-kläderna och jag känner att jag har mitt bästa tillstånd och vågar vara offensiv. Mentalt, tekniskt och fysiskt är jag förberedd. Detta blir en härlig utmaning! Att springa NOC kommer att ge mig massor av bra erfarenhet till kommande mästerskap.

Väljer du "Safe-vägen"för att ”skydda” dig för att inte bli så besviken om du inte kommer med? Du kanske ”springer dåligt” på värdetävlingarna för att skydda dig själv. Kanske kommer det en skada. Du kanske inte är redo att ta klivet fullt ut? Om det är så, vad behöver du förändra i din helhet? Är det den tekniska, fysiska, mentala eller någon annan pusselbit som du behöver utveckla? Om du till exempel läser Pekkas träningstips och Maritas träningstips, vad finns det där som kan hjälpa dig?
Om du valt ”Safe-vägen” och blir uttagen så får du kortare tid på dig att förbereda dig.

Om du är helt ärlig mot dig själv – gör du det som krävs om du skulle vilja välja alternativ 2, den offensiva vägen? Det är lätt att fortsätta att göra det som man är bra på. Du har 365 dagar per år till ditt förfogande. Hur brinner din låga?

Befinner du dig i rätt miljö för att utvecklas eller vad är det som styr att du befinner dig där du är just nu?

Om du väljer den offensiva vägen tror jag att du har gett dig större möjlighet att lägga energi på rätt saker. Det betyder mycket att du har trott på dig själv. Om du nu blir uttagen till NOC så är du redan i tanken där och springer. Du har redan ”torr-orienterat" i Finland flera gånger. Att springa i Sverigekläderna känns naturligt och du får en härlig känsla. Det som du lägger mycket tid på har en tendens att bli sant.

Om du skulle ha valt den offensiva vägen och du ändå inte blir uttagen så tror jag att du blir besviken, kanske riktigt besviken. Jag tror att det blir du även om du väljer safe-vägen. Skillnaden är ändå stor för din del. Vinsten är att du trott på det du gjort. Kanske någon detalj i helheten som skall slipas på lite till bara. Men du har från detta utgångsläge en mer gynnsam nivå att utgå ifrån till nästa mästerskap.
Om du tror att den offensiva vägen är rätt för dig – hur behöver du vara och vad behöver du göra för att det skall bli helt sant för dig?

Ibland kan det vara så att andra ”ser” och ”vet” att du kan. De säger kanske – han/hon har alla förutsättningar för att utvecklas till en topplöpare inom orientering! Kanske är det du själv som tvekar…

Prata med dig själv!

Ta tid för dig själv – prata med dig själv. Hur har jag det nu? Vad är det som funkar? Om du tänker att din helhet är som en verktygslåda - vilken skruvmejsel behöver jag ta fram (t.ex. tekniskt)? Vilken skruv skall dras åt (t.ex. framförhållning)? Helt enkelt, vilken pusselbit behöver du jobba med nu? Skall området få mer tid eller mindre tid? Eller ingen tid alls?

För att kunna vara offensiv med glädje och trygghet som skapar utveckling från junior till senior tror jag att det är viktigt att kunna ta ”hissen” från helhet till detaljnivå och tillbaka. Ibland kan det vara svårt att veta vilket som är det smartaste draget just nu. Då är det kanon med en tränare/ bollplank som utgår från dig som individ till skillnad från en tränare som gärna vill ”lägga över” sin erfarenhet från sin egen tid som t.ex. elitorienterare.

Jag tror det är viktigt att jobba med helheten inom dig. Den inre styrkan - bland annat självkänslan för att våga ta de rätta besluten som gynnar just din utveckling oavsett om vi pratar tekniskt, fysiskt, mentalt eller socialt.

Hur ofta avsätter du tid för att samtala med dig själv? Ca 60 000 tankar far i huvudet under en dag. Hur många och vilka blir viktiga för dig?

Kroppen snackar med knoppen! Lägger du märke till det? När stannar du upp så att du hinner lägga märke till dessa signaler? Vilka signaler säger tumme upp och vilka säger tumme ner?

När du sitter på ”hemmet” i gungstolen och minns tillbaka – vad blir då viktigt?
Att du gör ditt bästa i din utveckling är jag övertygad om. När du fått en erfarenhet av någonting så kan det naturligtvis hända att du ser utvecklingsmöjligheter och tänker "varför gjorde jag inte så?"  Det är det som är så härligt, att du och jag har alla möjligheter att förändra oss.

Komihåg att peppa och stötta dig själv!
Allt vad du kan tänka och tro kan du uppnå!
Allt är möjligt!
Ta tid att bara vara!
Ser framemot att träffa dig på juniorcuperna i vår!

Offensiva vårhälsningar
Anneli Östberg