Under ett orienteringslopp tar du hundratals, kanske tusentals, medvetna och omedvetna beslut. Springa rakt på eller runt på stigen? Vilken av höjderna befinner jag mig på nu? Hur tar jag kontrollen på säkraste sättet? Det är förstås önskvärt att så stor andel som möjligt av besluten är korrekta. Här spelar erfarenhet en väsentlig roll. Har du ställts inför en liknande situation tidigare finns den lagrad i din erfarenhetsbank, och chansen ökar att ta ett riktigt beslut.
Erfarenhet kan man skaffa på många sätt. Träning och tävling på bra kartor i olika terrängtyper är förstås viktigt. Utvärdering och analys är en annan central bit, och den tänkte jag behandla här.
Orienteringsteknik, det vill säga de mentala processer som pågår när vi löser orienteringsproblemen på en bana, är en färdighet som är ganska svår att utvärdera. En höjdhoppstränare kan enkelt se om höjdhopparens upphoppsfot sätts i snett, men en orienteringstränare har svårt att ta del av orienterarens tankar och beslut under ett lopp.
Lyckligtvis ger tekniken oss möjlighet att synliggöra vad som hände där ute i skogen, för både utövare, tränare och publik. Jag tänker framför allt på elektronisk stämpling och GPS.
Elektronisk stämpling ger oss sträcktider mellan varje kontroll. Jag har utvecklat WinSplits-systemet där de flesta tävlingarnas sträcktider läggs upp. WinSplits Online är den enklare webbvarianten, medan WinSplits Pro är till för dig som vill gå mer på djupet.
Jag använder sträcktider för att ta reda på mina starka och svaga sidor som orienterare. För varje sträcka på en bana jämför jag min sträcktid med konkurrenternas. Om jag tycker att jag genomfört sträckan bra, men har tappat mer tid än vad jag trodde, är det ett tecken på att jag kunde ha gjort annorlunda. Vägvalet, offensiviteten eller kontrolltagningen kunde ha förändrats till det bättre, och jag drar slutsatser om hur jag borde ha gjort istället. Genom att medvetandegörande bygger jag på min erfarenhetsbank och står bättre rustad nästa gång jag kommer i en liknande situation.
De sträckor där mina tider är bland de bästa använder jag för att bygga upp mitt självförtroende. Nästa gång situationen inträffar är det bara att göra samma sak igen. Trygghet!
Mitt avstånd till bästa tid på respektive sträcka under världscuplångdistansen på O-Ringen i fjol.
GPS-klockor har under de senaste åren blivit allt mer populära bland orienterare, i takt med att nya modeller kommit ut på marknaden och att datorprogram och tjänster som speciellt riktar sig till orienterare utvecklats. Exempel är MapandCoach, Runoway och mitt eget hobbyprojekt QuickRoute.
Med QuickRoute passar man in sin löpväg lagrad i en GPS-klocka till en orienteringskarta. Kartan i form av en bildfil kan skannas, fotograferas eller exporteras från Ocad. Löpvägen visas som en färgkodad linje på kartan. Grönt innebär högt tempo, rött är långsamt, och gult är mitt emellan. För varje sträcka visas information om bland annat fågelvägen, faktisk löpsträcka och skillnaden i procent däremellan.
Inledningen på OK Hammarens elitseriedeltävling visad i QuickRoute.
Just skillnaden mellan fågelväg och löpväg är något som jag ofta använder för att se var jag kan optimera min löpning, särskilt i flack ”rakt på”-terräng. För ungdomar och motionärer är det kanske intressantare att veta exakt var man har varit om man gått på en större bom. Tränaren och utövaren kan sedan tillsammans bena ut vad som hände, och varför. Erfarenhetsbanken byggs på.
I den senaste versionen av QuickRoute kan man enkelt visa karta och löpväg i 3D med hjälp av programmet Google Earth. Det finns dessutom stöd för jämförelse och återuppspelning av flera löpvägar om ni är flera som sprungit med GPS-klockor. Det ger en fantastisk visualisering som även mina icke-orienterande vänner fascineras av. Orientering har plötsligt blivit begripligt även för den oinvigde! Kanske något att använda i skolundervisningen?
Vy i Google Earth över ett av landslagets träningspass inför VM i Trondheim nästa år.
Till sist: utvärdering av sträcktider och löpväg med GPS är både lärorikt och roligt.
Lycka till med din analys!
Mats Troeng