Fjärde etappen var sista chansen för min del att plocka in tid på Martin inför jaktstarten. Jag har imponerats av Martins stabilitet under de tre tidigare etapperna så jag visste att det skulle bli en svår uppgift. Min plan inför loppet var att ha bra framförhållning och helt koppla bort löpningen. Jag vet att jag springer tillräckligt fort och behöver inte pressa upp tempot ytterligare. Istället tänkte jag prioritera stabil och snabb orientering – en taktik som oftast lönar sig och speciellt under O-Ringen.
Började med två sträcksegrar
Starten av loppet blev så bra som jag hoppats på med två sträcksegrar utan att jag sprang onödigt fort. På väg till 5:an höll jag på att göra ett parallellfel men stannade upp, kontrollerade hur jag sprungit, var jag var, och tog kontrollen lugnt och säkert. På den sträckan tappade jag 20 sekunder, mycket på grund av en dålig utgång från 4:an. Damerna hade samma sträcka och det var flera som förlorade mycket tid på den sträckan. Efter det fortsatte jag utan att ha riktigt flyt i orienteringen innan jag lyckades bryta mönstret och orientera efter planen.
Härlig känsla
Fram till varvningen gick det bra och det var en härlig känsla att höra att jag låg några sekunder före Martin som ledde i mål. Sista slingan var jag fullt koncentrerad på att gå säkert och inte tappa tid i någon kontrolltagning. Det lyckades och jag kunde springa in till en ny etappseger. Att vinna när man startat sist är extra härligt. Då kan man njuta av upploppet och man slipper en nervös och oviss väntan innan resultatet är klart.
Millegård tappade rejält
Inför jaktstarten tog jag inte in så mycket som jag hoppats kunna göra mot Martin. Han fortsätter springa stabilt och jag ligger drygt 3.5 minuter efter. Den största förändringen var istället avståndet bakåt där Marcus Millegård tappade rejält och jag nu har en lucka på över 7 minuter. Det bör räcka med råge.
Krävande etapp
Vi har en krävande etapp kvar där vinnartiden kanske går upp mot 80 minuter. Jag förväntar inte att kunna gå ikapp Martin utan räknar med att jag får springa hela etappen själv. Men jag ska fortsätta orientera stabilt för att ytterligare bygga tekniskt självförtroende inför VM. På VM hoppas jag också få springa den avslutande långdistansen och morgondagens jaktstart blir en bra träning för det. Jag har givetvis inte gett upp hoppet om totalsegern än, om Martin gör några missar kan tiden gå fort...
"Besviken på nivån"
O-Ringen är sista chansen att visa upp sig för dem som aspirerar på en plats i VM-laget. Så här långt måste jag säga att jag är besviken på nivån. Avståndet bakom Martin och mig i totallistan är väldigt långt. Det är heller ingen som på någon etapp visat att de har något på ett VM att göra. Är man en halvminut efter på en sprint eller 2.5 minuter efter på en medeldistans på ett VM kommer man knappast topp tio. Och det är inte säkert att jag och Martin kommer att dominera VM, så det finns risk att man hamnar längre efter än så. Ni som har ambitioner om att springa VM: ta en funderare på hur upplägget har varit och gör nödvändiga justeringar till nästa år, eller lägg en långsiktig plan. Ni kan också ta kontakt med mig för tips, det är faktiskt det jag jobbar med!
Kanske bra ändå?
Å andra siden är det kanske bra att avstånden är stora. Då ökar chanserna för att jag, Martin, Peter och David som är förhandsuttagna faktiskt håller medaljnivå på VM. För det är inte speciellt sannolikt att vi helt plötsligt fått 10 stycken medaljkandidater (även om det hade varit plats för en eller två till....)
Men nu är det full laddning inför jakstarten i morgon, så får vi se VM-laget på söndag.
Lycka till i skogen!
Emil Wingstedt