I utredningen har både nuvarande och tidigare arrangörer, beslutsfattare inom Svensk Orientering samt deltagare fått dela med sig av erfarenheter och tycka till om utvecklingsförslag. Därtill har flera års deltagarstatistik analyserats. Utredare har varit Jörgen Hector.

Arrangörernas syften
Rapporten visar att det är stora skillnader i förutsättningar bland olika arrangörer vilket gjort att det har det växt fram olika syften med att arrangera Hittaut. Intäkter är viktigt, liksom att stärka föreningens varumärke och att bidra till svensk folkhälsa. Att rekrytera nya medlemmar till föreningen nämns bara av ett fåtal. Konceptet är ofta beroende av eldsjälar i föreningarna, som drivs av glädjen att dela med sig av orientering. Flera nämner att de saknar kompetens och tid att skaffa sponsorer och partners. Trots det är många arrangörer nöjda med de intäkter som Hittaut ger föreningen.

– Lönsamhet är ett svårt begrepp men många arrangörer pratar om ett resultat på 50 000 kronor och även 100 000 kronor. Översätter man det till lönsamhet per timme hamnar vi kanske på 150 kronor per nedlagd timme vilket är ungefär som att arrangera en tävling, konstaterar Jörgen Hector.

Ett dalande deltagarantal
Rapporten visar på ett dalande deltagarantal för Hittaut de senaste åren. För att göra skillnad för folkhälsan så har det totala deltagarantalet en stor betydelse. I genomsnitt tappar varje Hittaut-ort runt en fjärdedel av sina deltagare mellan åren.

– För att bibehålla samma deltagarantal behöver vi alltså hitta en stor volym nya deltagare att sälja in konceptet till. Det är inte helt lätt efter några år, säger Jörgen Hector och fortsätter.
– Jag tror det finns utrymme att ha mer regelbunden kontakt med sina deltagare, för att upprätthålla en relation och locka fler att återkomma. Då slipper vi sälja konceptet till lika många nya varje år.

Jörgen Hector visar exempel på att orter som haft Hittaut i flera år verkar nå en platå och därefter börjar dala i deltagarantal. Han hänvisar till produktlivscykeln, en marknadsföringsteori som säger att så gott som alla produkter eller tjänster lever ett liv där det startar, växer till sig, når en mognadsnivå och sen går ner. Nedgången kan ha olika lutning, alltså gå olika fort.

– Jag har svårt att tro att Hittaut är ett undantag. Mest attraktivt av de tre alternativ som nu finns för Hittaut, enligt teorin, vore att återinvestera för att hitta en ny kurva. Det räcker inte med nya kartor eller några fler områden utan vi behöver göra stora saker såsom bolagisering, att låta andra än orienteringsföreningar arrangera Hittaut, upprätta nya samarbeten med andra aktörer. Annars är det hög risk att vi fortsätter på den här nedåtgående kurvan i någon hastighet, sakta eller långsamt vet jag inte, säger Jörgen Hector.

Andra alternativ enligt teorin produktlivscykeln är att tjäna pengar så länge det går eller att sälja varumärket.

Finansieringsmodeller
Både deltagare och arrangörer fick frågor om hur de skulle ställa sig till en betalapp samt en premiumversion av appen där ett grundutbud av kartor och checkpoints är gratis men man betalar för fler kartor och funktioner.

– Det är svårt att ställa frågor om saker som är gratis idag, när man vant sig vid att det är gratis, menar Jörgen Hector. Det är tydligt i studien att de 120 000 människor som Hittaut sätter i rörelse idag skulle minska om det infördes en avgift för deltagaren. Men det skulle också generera intäkter.
Ungefär hälften av föreningarna som arrangerar Hittaut är ekonomiskt beroende av sin kommun och hälften av en annan partner. Det ekonomiska stödet förutsätter att Hittaut är gratis för deltagaren, då det sålts in som en friskvårdsaktivitet för ortens invånare. Därför möter förslaget om att införa någon slags deltagaravgift starkt motstånd bland befintliga arrangörer. Införs det finns en överhängande risk att Hittaut tappar arrangörer, men samtidigt kan eventuella nya arrangörer få fler möjligheter.

Syfte med Hittaut
Svenska Orienteringsförbundets syfte med Hittaut har hittills varit outtalat men utifrån utredningen är det nu fastlagt att Hittaut är Svensk Orienterings bidrag till folkhälsan och ett koncept som föreningar och förbund ska kunna tjäna pengar på.

– Från styrelsens sida håller vi med om att det är ett väldigt fint koncept och alldeles för bra för att inte utveckla och göra något bredare av, säger Anders Sahlén, förbundsordförande och fortsätter.

– Det är tydligt att det finns många positiva bieffekter men om det blir en diskussion om vad vi har Hittaut till så kan vi konstatera att det inte är för att vi ska bli fler orienterare. Det handlar mer om att sätta folk i rörelse och att bygga varumärket orientering. Om vi från förbundets sida ska göra någon utveckling av Hittaut så har vi landat i att det måste också finnas ett sätt för föreningar och förbund att tjäna pengar, avslutar Sahlén.

Nu ska finansieringsmodellen konkretiseras för att återrapporteras till förbundsmötet och även en plan för hur Hittaut kan fortsätta att utvecklas ska tas fram.