Exempel på orienteringsbanaPå kartan ovanför visas ett exempel på hur en orienteringsbana kan se ut. Starten är märkt med en triangel, kontrollerna med numrerade ringar och målet med en dubbelring.

Kontrollerna ska besökas i nummerordning.





KontrollenI mitten av varje ring på kartan finns ett terrängföremål där kontrollen är placerad. I terrängen är kontrollen markerad med en orange-vit skärm.

På kartan är kontrollerna markerade med numrerade ringar. Det är alltid terrängföremålet som ligger i centrum på ringen som du ska leta efter. Där är den orangevita skärmen placerad.

Vanliga kontrollpunkter är sten, brant, stigkorsning, hus och grop.




KontrollbeskrivningOfta finns det flera karttecken i kontrollringen. Då kan det vara svårt att tyda vad som ligger i mitten och utgör själva kontrollpunkten. Till din hjälp har du kontrollbeskrivningen, även kallad kontrolldefinitionen eller kontrollangivelsen, som innehåller detaljerad information om banan och kontrollerna.

• Varje kontroll har en unik kodsiffra som sitter på kontrollen och står på beskrivningen. Kodsiffran bekräftar att du är vid rätt kontroll.
• I beskrivningen finns även information om vilket terrängföremål kontrollen sitter vid och på vilken sida, tex stenen östra sidan.

Kontrollbeskrivningen är oftast tryckt på kartan, men finns även på ett löst blad för den som vill ha angivelsen i en definitionshållare på armen.



StämplingPå tävling är det allt som oftast elektronisk tidtagning och ibland även på träning. För att registrera att du besökt alla kontroller i rätt ordning behöver du ett kontrollchip att stämpla med vid kontrollerna. Efter målgång stämplar du ut vilket betyder att du registrerar dina kontrollstämplingar i arrangörens tävlingssystem och får bekräftelse på att du är godkänd. Du måste alltid stämpla ut vid målet för att arrangören ska veta att du är tillbaka och välbehållen, även om du inte skulle ha fullföljt hela banan.

Saknar du eget chip kan du låna av arrangören.

Sportident och Emit är de vanligast tidtagningssystemen, varav det förstnämnda är vanligast förekommande på svenska tävlingar.

På bilden ovan ser du en person som stämplar en kontroll. Kontrollchipet, som brukar kallas Sportident-pinne eller löparbricka, sätter du på fingret. Vid varje kontroll finns en kontrollenhet där du sticker in pinnen och får en ljud- och ljussignal som bevis på att ditt besök är registrerat.