All information om anmälningsavgifter och vilka belopp som är aktuella för våra fyra grenar finns på en egen sida om Aktuella anmälningsavgifter.

Samtliga områden för kommande tävlingar visas på en bakgrundskarta över Sverige i tävlingsprogrammet i Eventor, samt på respektive tävlings informationssida i Eventor.

Mer information om avlysningar, terrängkännedom och en länk till alla avlysningar i Eventor finns på en sida över avlysningar under avdelningen Tävla.

Dispens från tävlingsregel eller anvisning

Det finns alltid möjlighet att ansöka om dispens från regelverket. Det kan gälla dispens från såväl en regel som från en anvisning.

Det finns två typer av dispenser - en som går till SOFT (via eget OF, distriktsförbundet) och en som går till OF (med kopia till SOFT:s kansli).

Dispensansökan till SOFT (via OF)

Så här säger tävlingsreglerna om ansökan hos SOFT:

//...2.4.1  SOFT:s styrelse får besluta om avsteg från regelverket. 

OF eller SOFT-förening kan ansöka om tillstånd för avsteg från regelverket. Sådan ansökan sänds via eget OF till SOFT för behandling.

Beslut om dispens träder i kraft vid den tidpunkt som SOFTs styrelse bestämmer....//

Det här sättet att söka dispens på är lämpligt vid ett större avsteg från regelverket eller ett avsteg som inte har någon lokal anknytning.

Som deltagare kan det här till exempel vara aktuellt vid önskemål om att erhålla större kartskala pga någon form av dokumenterad ögonskada eller synnedsättning som inte är åldersrelaterad. Det som behövs i så fall är en beskrivning av skadan och vilket önskemålet är. Läkarintyg ska bifogas.

Kommentar: En beviljad dispens ger arrangören rätt att frångå tävlingsreglerna när det gäller kartskala. Arrangören är dock inte tvingad att lägga ner extra tid och administration på att ordna en större skala för deltagaren. Kontakta arrangören i god tid innan tävlingen så ökar chansen att arrangören kan ordna en anpassad karta. Ju större tävling desto längre framförhållning krävs, eftersom hantering och beställning av karttryck då är en större process.

Som arrangör kan det här till exempel vara aktuellt vid önskemål om att prova på en ny typ av tävling som inte har stöd i regelverket. Det här sättet att ansöka om är också att föredra om större kartskala önskas för vissa klasser vid tävling inom nivå 1, se egen regelfråga med svar om dispens och kartskala.

För att ansöka om dispens som deltagare eller arrangör, skicka ett mejl ihop eventuella intyg till undertecknad.

Dispensansökan till OF (med kopia till SOFT)

Så här säger tävlingsreglerna om ansökan hos OF:

//... 
2.4.2  OF får besluta om lokalt avsteg från regelverket. Lokala dispenser träder i kraft 60 dagar efter den dag skriftlig uppgift om beslutet inkommit till SOFT:s kansli.

SOFT:s styrelse eller berört OF får med omedelbar verkan upphäva ett beslut om dispens. 
...//

Den här typen av ansökningar lämpar sig för mindre avsteg från regelverket, eller om avsteget har en lokal anknytning utifrån förutsättningar som bara råder i det egna distriktet. Ett exempel kan vara önskemål om avsteg för en större kartskala vid tävling inom nivå 2 eller 3, se egen regelfråga med svar om dispens och kartskala.

Det kan också vara idé att ansöka om dispens på det här sättet om en snabb hantering önskas. Observera dock att ansökan ska ske 60 dagar före den träder i kraft. Önskas ännu snabbare handläggning behöver det anges i samband med ansökan.

Observera också att ansökan alltid ska ske med kopia till SOFT:s kansli, lämpligen som ett mejl till undertecknad med eventuella bilagor.


SOFT-kontakt

Niklas Wrane, regelfrågor
niklas.wrane@orientering.se

Skillnad mellan traditionell skogsorientering och sprintorientering

Är det tillåtet att simma? Är det tillåtet att hoppa ner för en brant som visar att den inte är passerbar? Är det tillåtet att springa över en åker ritad med svarta prickar?

Det gemensamma svaret på dessa frågor är: Det beror på.

Den traditionella skogsorienteringen och sprintorienteringen skiljer sig åt då det gäller vissa karttecken. I traditionell orientering är det tillåtet att både simma och att hoppa ner för branter, men banläggaren ska undvika att bjuda in till detta.

Följande är förbjudet i både skogs- och sprintorientering enligt TR 6.3:

• Att beträda tomtmark, trädgård eller område närmast boningshus eller ekonomibyggnad.
• Att beträda åker eller äng med nysådd, växande eller ej skördad gröda.
• Att beträda kantzon mellan odlad mark och dike, staket, stenmur eller dylikt, om inte arrangören har angett annat.
• Att beträda frizon.
• Att beträda eller korsa en järnvägs spårområde annat än på anordnat övergångsställe, om inte arrangören har angett annat.
• Att beträda eller korsa motorväg eller motortrafikled.
• Att passera genom byggnad, med undantag av där kartan redovisar passage.
• Att klättra på staket, stängsel eller plank.

Vad säger sprintreglerna?

I sprintorientering finns det ett antal ytterligare karttecken som är förbjudna att korsa/passera. Dessa står inte nämnda i regelverket utan istället i sprintkartnormen som vid sprinttävlingar är den kartnorm som ska följas enligt regelverket.

Att föremålen är förbjudna att korsa/passera innebär att det också är förbjudet att sträcka sig över, respektive under, kontrollföremålet för att stämpla.

Följande föremål är förbjudna att korsa/passera i sprintorientering:

• Branter ritade med tjock rygg (istället för tunn som är tillåtet att passera).
• Staket/stängsel ritade med tjock rygg och dubbla taggar (istället för tunn rygg och enkel tagg som är tillåtet att passera).
• Murar ritade med svart tecken (istället för grått som är tillåtet att passera).
• Byggnader ritade med mörk grå färg (istället för ljusgrå färg som är tillåtet att passera).
• Tomtmark, planteringar och koloniområden ritade med samma tomtmarkstecken som på den traditionella kartan.
• Vegetation, t ex häckar, ritade med den mörkaste gröna färgen (istället för ljusare grön som är tillåtet att passera).
• Sjöar, dammar och kanaler som är ritade med mörk blå färg och svart begränsningslinje (istället för ljusblå färg, utan begränsninglinje, som är tillåtet att passera).

Stöddokument med regler och karttecken för sprinttävlingar

I ett särskilt stöddokument med regler och karttecken för sprinttävlingar finns pedagogiska bilder över hur det kan se ut på kartan och vad som är, respektive inte är, förbjudet att korsa/passera. 

Stöddokumentet går att nå från sidan Regelverk & stöddokument här på hemsidan.

Den traditionella orienteringen och sprintorienteringen skiljer sig åt då det gäller vissa karttecken. I sprintorientering finns ett antal fler karttecken som är förbjudna att korsa eller passera.

Läs mera under egen fråga, "Vad är förbjudet att passera?".

Ja, det är tillåtet, men den ska bäras på ett sådant sätt att den inte kan nyttiggöras av den tävlande för orienteringen.

Följande gäller:

Tillåtna tekniska hjälpmedel

Tillåtna tekniska hjälpmedel under tävling är karta, kompass och kontrollbeskrivning.

Vid behov får även lyse, t ex pannlampa, användas.

Vardagsutrustning som glasögon och andra synhjälpmedel, samt konventionella armbandsur, anses inte som tekniska hjälpmedel och får användas fritt. Till samma kategori räknas även pulsklockor, höjdmätare, avståndsmätare, stegräknare samt navigationsutrustning (t ex GPS-enheter) som varken kan visa en orienteringskarta eller har funktioner som styr den tävlande att hålla en rak kurs.

Medhavande av ej godkänd utrustning

Om den tävlande medför annan än godkänd utrustning, och den kan användas som navigeringshjälpmedel,
ska denna under hela tävlingsmomentet bäras på ett sådant sätt att den inte kan nyttiggöras av den tävlande för orienteringen.

Tävlande som bryter mot påbudet, och därmed misstänks skaffa sig otillåten fördel jämfört med andra
tävlande, riskerar både diskvalificering och avstängning.

Inom arenan och tävlingsområdet får utrustning för telekommunikation användas om det inte är förbjudet enligt tävlings-PM.

Vad säger regelverket?

Enligt tävlingsregel TR 6.4.1 kan SOFT godkänna andra tekniska hjälpmedel än de redan tillåtna och utfärdar då särskild anvisning om dessa.

Vidare är enligt TR 6.4.2 tillåtna tekniska hjälpmedel under tävling karta, kompass och kontrollbeskrivning. 

Enligt tävlingsanvisningarna, som är en del av regelverket och kompletterar tävlingsreglerna, går följande att läsa i avsnitt TA 16.4, Tekniska hjälpmedel:

"I tillägg till vad som tas upp i tävlingsreglerna får även lyse, t ex pannlampa, användas vid behov.

Vardagsutrustning som glasögon och andra synhjälpmedel, samt konventionella armbandsur, anses inte som tekniska hjälpmedel och får användas fritt. Till samma kategori räknas även pulsklockor, höjdmätare, avståndsmätare, stegräknare samt navigationsutrustning (t ex GPS-enheter) som varken kan visa en orienteringskarta eller har funktioner som styr den tävlande att hålla en rak kurs."

Det betyder att en GPS-klocka inte anses som ett tekniskt hjälpmedel och därför är tillåten att använda för både avstånds- och höjdmätning. Det innefattar även klockor som kan visa en bakgrundskarta så länge denna inte är en orienteringskarta.

Motivet bakom skrivningen

Motivet bakom skrivningen är att den eventuella fördel det kan ge att använda GPS-klockan för mätning inte anses väga upp för den höga osäkerhet det bedöms vara att orientera på det här sättet.

1. Först ska du veta exakt var du befinner dig när du mäter.
2. Sedan ska avståndet mätas på kartan med någon form av linjal som är skalenlig (det är troligen svårt att göra i tävlingsfart utan behöver göras stillastående).
3. Därefter ska du komma ihåg att knäppa av klockan innan du ger dig iväg.
4. Till sist behöver du hålla en exakt rak kurs, oavsett kupering, grönområden, sankmarker, vindfällen, branter osv. När väl avståndet är uppnått ska kontrollen vara där, men om den inte är det och ingen navigering skett på vanligt sätt, bör risken vara stor för större bommar.

Även att vända på ordningen ovan, dvs. att alltid knäppa av klockan vid en säker sistapunkt för att vid osäkerhet i närheten av kontrollen mäta avståndet på kartan i efterhand, anses vara en för osäker metod för att den ska löna sig i längden.

• Kommer du ihåg exakt var du knäppte av klockan?
• Har du alltid en rak kurs från den säkra sistapunkten där klockan knäpptes av?
• När väl avståndet är uppnått, men kontrollen inte är där, är då det bästa att börja mäta på kartan eller att försöka läsa in sig?

SOFT är av uppfattningen att det både är säkrare och mer effektivt att orientera på traditionellt sätt än att använda GPS-klockan.

Risken att mäta avstånd och höjdmeter med sin GPS-klocka är att fokus försvinner från det viktigaste, själva orienteringsmomentet; att navigera rätt.

Skulle det visa sig att de elitorienterare utvecklar en teknik med GPS-klocka som är snabbare än traditionell orientering så finns det förstås anledning att se över regeln igen.

Medförande av ej godkänd utrustning

Följande går att läsa i TA 16.4, Tekniska hjälpmedel:

"Om den tävlande medför annan än godkänd utrustning, och den kan användas som navigeringshjälpmedel, ska denna under hela tävlingsmomentet bäras på ett sådant sätt att den inte kan nyttiggöras av den tävlande för orienteringen.

Tävlande som bryter mot påbudet, och därmed misstänks skaffa sig otillåten fördel jämfört med andra tävlande, riskerar både diskvalificering och avstängning."

Vad säger regelverket?

För den tävlande

TR 6.3.3 Det är förbjudet att beträda åker eller äng med nysådd, växande eller ej skördad gröda. Det är även förbjudet att beträda kantzon mellanodlad mark och dike, staket, stenmur eller dylikt, om inte arrangören har angett annat.

För arrangören

TR 5.13.3 På samtliga tävlingskartor ska förbudsområden, snitslade delar av banorna samt kartjusteringar vara inritade.

Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt.

I terrängen ska förbudsområden markeras väl synligt och på sådant sätt att tävlande inte behöver tveka om områdets gränser. 

I tävlingsanvisningar för orienteringslöpning, kapitel 4.5 Banläggning

Heldragen snitsling ska användas om det föreligger risk för att de tävlande oavsiktligt beträder området, dvs då områdesgränsen är otydlig. Om gränsen för det förbjudna området är tydlig (till exempel väg, åkerkant) och endast rutinerade tävlande berörs, kan snitslingen göras glesare (hängande snitselband).

Om förändringar i tävlingsterrängen har skett efter kartans tryckning ska de tävlande informeras om detta på lämpligt sätt. Det ska också markeras i terrängen med snitsel. Dessutom bör funktionärer placeras ute i terrängen för att hänvisa de tävlande rätt.   

Exempel förbjuden kantzon

I tävlings-PM upplyser arrangören om vad som gäller - förbjudet på alla åkrar i hela tävlingsområdet eller tillåtet enbart på vissa åkrar.

På tävlingskartorna markeras helt förbjudna åkrar så att de röda lodräta strecken gott och väl täcker hela åkern.

• Om vägval korsar eller går längs med åkern används heldragen snitsel som placeras utanför åkern, gärna en bit in i skogen.
• Om de tävlande inte förväntas beträda åkern bör inte heller åkern markeras som förbjuden på kartan. Om den markeras som förbjuden ska den alltid markeras i terrängen.

Exempel tillgänglig kantzon

Om det är tillåtet att löpa utmed en kantzon lämnas en tydlig glipa i markeringen på kartan så att den tävlande tydligt ser var det är tillåtet att springa.

• Om vägval korsar åkern ska heldragen snitsel användas en bit in på åkern från kanten.
• Om vägval går längs med åkern räcker det med hängande snitslar en bit in på åkern från kanten.
• Om de tävlande inte förväntas beträda åkern bör inte heller åkern markeras som förbjuden på kartan. Om den markeras som förbjuden ska den alltid markeras i terrängen.

Kartmarkering och motsvarande snitsling i terrängen

Enligt kartnormen används snitsel på följande sätt:

• En heldragen linje innebär att gränsen är markerad med heldragen snitsel.
• En streckad linje innebär att gränsen är markerad med hängande snitsel.
• Ingen linje innebär att gränsen ej är markerad på något sätt.

Uppehåll ska göras för passager genom det förbjudna området, till exempel en väg.

Det sistnämnda alternativet, det där ingen linje finns på kartan och gränsen ej är markerad på något sätt i terrängen, får endast användas på ett förbjudet område som vetter ut mot kartkanten och som den tävlande inte kan nå. 

Gäster i naturen

Det finns ett självklart intresse från oss som orienterare att inte störa dem som bor och brukar den skog där vi bedriver vår verksamhet. Tomtmark är förbjudet område, det vet alla, men hur stort område som tomten omfattar är inte alltid så lätt att veta. Många har säkert inte heller riktigt klart för sig att området runt ekonomibyggnader också betraktas som tomtmark.

Vad säger allemansrätten om hemfridszoner?

För att reda ut begreppen tar vi först hjälp av Lantbrukarnas Riksförbunds bok Gården och allemansrätten:

"Som framgår av lagtexten är det inte tillåtet att färdas över tomt. Förbudet gäller oavsett om det finns risk att marken kan skadas eller inte. Att färdas över tomt är kort och gott förbjudet.

Svårare är det att förklara vad som menas med tomt och hur mycket det omfattar. När man ska förklara innebörden av tomtbegreppet brukar man utgå från markägarens hemfridsintressen. Det anses då att en tomt är det område som markägaren behöver för att inte bli störd i sin hemfrid. Vilken omfattning hemfridszonen har måste avgöras från fall till fall.

Tomt finns i princip enbart kring byggnader, framförallt bostadsbyggnader. Hur stort område kring bostadsbyggnaden som ska anses som tomt beror främst på terrängen. Det är uppenbart att förbipasserande inte stör på samma sätt om byggnaden skyms av träd eller berg som om det är full insyn. Normalt kan en tomt sägas sträcka sig högst 60-70 meter från boningshuset. I allmänhet får det nog anses rimligt med en hemfridszon på 20-30 meter även när det finns träd och buskar emellan. Finns häck eller staket kring boningshuset är det oftast tydligt hur stor omfattning tomten har.

Det finns emellertid anledning att framhålla att rättsläget är oklart när det gäller tomtbegreppet. Man kan nog inte, som ibland påstås, anse all passage inom hör- och synhåll från huset förbjuden. Husets storlek saknar i allmänhet betydelse för tomtbegreppet, men helt säker på detta kan man dock inte vara. 

När det gäller ekonomibyggnader i lantbruk hävdas ibland att tomt kring dessa saknas. Det skulle i så fall innebära att allmänheten har rätt att vistas alldeles inpå byggnaden. Möjligen kan detta gälla för avskilt liggande lador där ingen verksamhet bedrivs. Kring ekonomibyggnader där djur vistas, där det finns maskiner eller där det bedrivs regelbunden verksamhet, gäller emellertid i regel en så stor hemfridszon att verksamheten eller djuren inte störs."

Ofta strid kring bad- och båtplatser

Som komplettering till detta kan vi hämta lite information från Naturskyddsföreningens bok, Naturvårdslagstiftningen:

"Runt båtbryggor, badplatser och liknande anordningar (som inte är byggnader) finns ingen tomt alls. Om ett hus mera varaktigt står obebott eller oanvänt upphör hemfridsskyddet. Kring sådana hus finns ingen tomt i lagens mening."

Denna tolkning är inte okontroversiell. Det är just vid "privata" bad- och båtplatser som de flesta striderna rasar generellt sett. Inte sällan påstås att bryggan, båtplatsen just tillhör tomten eller är privat område. Som orienteringsarrangör bör därför dessa platser undvikas.

Ser olika ut i olika delar av landet 

Något som inte tagits upp i de båda böcker som nämns ovan är att det troligen finns en skillnad i hur stor en hemfridszon är i olika delar av landet och kring ett ensamt hus i skogen, jämfört med radhuset i tätorten. Sannolikt är det så att där har det en viss betydelse i vilken utsträckning det kan antas att den som bor i huset är van vid att ha andra människor runt husknuten.

När det gäller enskilda vägar är det ägaren som bestämmer om den ska hållas öppen för trafik med motorfordon. Utgår statligt eller kommunalt bidrag till vägunderhållet måste vägen hållas öppen. Samma sak gäller för vägar som är byggda med statsbidrag, om det är angivet i villkoret för bidraget. För enskilda skogsbilvägar gäller i princip samma regler som för övriga enskilda vägar.

Tillåter markägaren inte motorfordonstrafik anges detta vanligtvis med en skylt eller en bom. Något anslag behöver inte finnas för att förbudet ska gälla.

Som banläggare kan det många gånger underlätta arbetet om man får tillstånd att utnyttja skogsbilvägarna - men fråga först.

Vad säger regelverket?

Följande går att läsa:

TR 6.3.1 Tävlande är skyldig att iaktta alla de begränsningar av möjligt vägval som följer av kartnormen för den aktuella tävlingskartan och banpåtrycket.

Kartnormen nämner dock inget om vad som gäller för löpning utanför det som är karterat. 

Vidare radar TR 6.3.3 upp vad som är förbjudet att beträda eller passera. Utgångspunkten är att det som inte står nämnt i TR 6.3.3 är tillåtet att beträda eller passera. Till det hör det som ligger utanför kartan.

Med andra ord, det är tillåtet att springa utanför kartan.

Banläggaransvar

Däremot, precis som med vägval som inbjuder till att simma, ska banläggaren undvika sträckor och kontroller som inbjuder till vägval utanför kartkanten.

Det finns flera anledningar till varför. Här är några:

• Det kanske viktigaste är att den sportsliga rättvisan äventyras. Känner den tävlande inte till området blir vägvalet utanför kartan en chansning. Känner den tävlande till området blir det en osportslig fördel mot övriga.
• Vägvalet utanför kartkanten kan bjuda in till att beträda eller passera sådant som normalt är otillåtet att beträda eller passera, till exempel farliga vägar, järnvägar, tomtmark, åker eller äng med nysådd, växande eller ej skördad gröda. Det är inte alltid det framgår av verkligheten vad som är tillåtet eller otillåtet att beträda eller passera.
• Slutligen kan det till och med vara så att markägaren har nekat tillträde till den del som ligger utanför kartan. 

Varför inte införa förbud mot vägval utanför kartkanten?

Alternativet att förbjuda vägval utanför kartkanten är troligen ingen bra idé.

• Till att börja med skulle det medföra ett stort, och i många fall orimligt stort, arbete för arrangören att markera förbjudna kanter i tävlingsområdet.
• Det kan också vara svårt att avgöra exakt var kartkanten går, till exempel vid höjdkurvor som är klippta och ligger glest.
• Olika klasser kan ha olika kartutsnitt och alltså olika kanter på sina respektive kartor. Det går då inte att markera kartkanten i terrängen, om det inte är så att alla klasser har samma kartkant på sina kartor. 
• Slutligen är det svårt att kontrollera så att inga tävlande tar vägval utanför kartkanten (även om det finns många andra nödvändiga regelskrivningar som är svåra eller näst intill omöjliga att kontrollera).

Att förbjuda vägval utanför kartkanten, men inte behöva markera kartkanten i terrängen, utan istället lägga allt ansvar på den tävlande, är också ett alternativ. Men inte heller det är att föredra.

Redan idag hamnar ibland de bästa elitlöparna i förbjudna områden som är omarkerade i terrängen, trots att områdena har en tydlig naturlig gräns runt sig, exempelvis en väg eller en ängskant. Det kan bero på ett parallellfel, eller okoncentation hos den tävlande, något som alltså kan drabba även de bästa. Att undvika parallellfel och att vara koncenterad runt banan ingår förvisso i vår idrott, men då handlar det om att på snabbaste sätt ta sig mellan start och mål via besök av ett antal kontroller, inte att undvika omarkerade områden i terrängen. Det är inte så en tävling bör avgöras. Det är inte heller så regelverket är tänkt att fungera. Tvärtom. Regelverket har bland annat till syfte att underlätta för den tävlande att göra rätt - och det bör även gälla här.   

Vad säger regelverket?

Olika typer av stängsel är vanliga i de marker vi utnyttjar för orientering. Enligt våra tävlingsregler är det förbjudet att passera ett staket, stängsel eller plank genom att klättra på det.

Varför finns regeln?

Ett fåtal personer gör oftast ingen eller mycket ringa skada, men blir det många som passerar tar stängslet förr eller senare allvarlig skada. Detta är anledningen till att ett uttryckligt förbud är inskrivet i regelverket.

Vad gäller vid banläggning?

Vid banläggningen är förekomsten av stängsel en viktig aspekt att ta hänsyn till. Trådstängsel är oftast inget större problem eftersom det vanligtvis går att krypa under eller mellan trådarna. Fårstängsel är däremot ett problem. Många deltagare klarar helt enkelt inte att passera utan att trycka ner eller klättra på stängslet.

Behöver banorna dras över stängsel där tveksamhet råder, ska detta diskuteras med markägare/arrendator. Deltagarna måste också på lämpligt sätt informeras om att det är tillåtet att klättra på staketet/en i fråga.

Ett enklare alternativ kan vara att ordna passager genom stängslet och låta resterande delar vara förbjudna att passera. Det i så fall viktigt att informera om det i tävlings-PM, samt att på tävlingskartan markera passagerna och de delar som är förbjudna att passera. För att ytterligare underlätta för de tävlande bör också både passager och stängsel markeras i terrängen.  

Vad gäller vid egen träning?

I vilken utsträckning allmänheten enligt allemansrätten kan anses ha rätt att klättra på ett stängsel får avgöras från fall till fall. Det avgörande är om stängslet tar skada eller inte. Det är likväl endast mycket stadiga stängsel som i långa loppet tål att man klättrar på dem.

Vad gäller vid sprintorientering?

Förbudet att klättra på staket/stängsel/plank gäller även vid sprintorientering. Är det ritat med tjock rygg och dubbla taggar är det dessutom förbjudet att passera.

Läs mer om sprintreglerna i egen fråga med svar.

Vad säger regelverket?

Skuggning får förekomma i öppna klasser, inkl. inskolningsklass. Dock gäller följande begränsningar för skuggning vid tävling inom nivå 1–3:

1. Den som skuggat får senare inte delta i ungdomsklass, rankingmeriterande klass eller mästerskapsklass vid samma tävling.
2. Skuggning före eget lopp får endast utföras i öppna klasserna Inskolning, Mycket lätt 2 km och Mycket lätt 4 km.

Klubbyte kan ske när som helst på året, men om deltagande sker i åldersklass på mästerskapstävling, nationell tävling eller distriktstävling, är det viktigt att tänka på det endast är tillåtet att representera en förening per säsong i Sverige:

3.4.1 Vid tävlingar i Sverige får den tävlande representera endast en förening per säsong. Med säsong avses 1 januari - 30 juni eller 1 juli - 31 december. 

Paragrafen ovan gäller endast tävlingar i Sverige och såväl individuella tävlingar som stafetter. Du kan tävla för en svensk klubb eller en utländsk klubb, men du behöver välja antingen den ena eller den andra.

Nej, klubbytet behöver inte anmälas till SOFT eller OF.

Så här säger tävlingsreglerna:

3.4.7 Föreningsbyte får ske utan särskilt tillstånd. Föreningsbyte ska ske med öppenhet och berörda föreningar ska informeras. 

För att byta klubb, kontakta klubbadministratören för Idrottonline i din nya klubb.

Så snart du är registrerad i Idrottonline för din nya klubb kan du som vanligt anmäla dig till tävlingar för din nya klubb i anmälningssystemet Eventor. Från och med din första tävlingsstart representerar du den nya klubben genom att klubbnamnet syns i resultatlistan.

Vill du snabba på klubbytet i Sverigelistan finns det en länk på din personliga sida, Byt klubb, där du kan byta till den nya klubben, förutsatt att du är registrerad för den nya klubben i Idrottonline.

Vad säger regelverket?

Följande paragraf gäller:

TR 3.4.1 Vid tävlingar i Sverige får den tävlande representera endast en förening per säsong. Med säsong avses 1 januari - 30 juni eller 1 juli - 31 december.

Representation vid närtävlingar och i öppna klasser

Paragrafen gäller representation vid mästerskapstävlingar, nationella tävlingar och distriktstävlingar. Den gäller inte representation vid närtävlingar eller klubbtävlingar där du också kan delta helt utan klubbtillhörighet. 

Vid mästerskapstävlingar, nationella tävlingar och distriktstävlingar gäller paragrafen endast åldersklasser. Den gäller inte öppna klasser, inkl. inskolningsklass.

I öppna klasser, inkl. inskolningsklass, kan du välja att representera en annan förening än den du normalt representerar i åldersklass. Du kan också välja att delta utan föreningsrepresentation, alternativt ange din hemort som organisation om du saknar medlemskap i en förening.

Representation vid inomhusorientering (indoor)

De flesta inomhusorienteringar hör till kategorin distriktstävlingar, men klasserna är att betrakta som öppna klasser, vilket betyder att du vid inomhusorienteringar kan välja att representera en annan förening än den du normalt representerar i åldersklass vid andra tävlingar. På samma sätt kan du välja att delta utan föreningsrepresentation, alternativt ange din hemort som organisation om du saknar medlemskap i en förening.

Representation vid tävlingar utomlands

Svenska regler gäller endast för svenska tävlingar. Vilka regler som gäller vid tävlingar i ett annat land spelar ingen roll för representation vid tävlingar i Sverige.

Om du önskar tävla utomlands för en annan klubb än den du normalt tävlar för i Sverige behöver du ta reda på vilka regler som gäller vid tävlingar i det land du tänkt tävla i. Vilken eller vilka klubbar du tävlar för utomlands påverkar dock inte ditt tävlande i Sverige.

Eftersom året är uppdelat i två säsonger går det bra att tävla i Sverige för en klubb på våren och en annan på hösten.

Om en flerdagarstävling går just över nyår eller månadskiftet juni-juli, gör upp med din gamla och nya klubb om vilken av klubbarna du ska representera.

Ja, för att tävla om svenska mästerkskap, och uttagningskriterierna uppfylls, så finns det inga hinder.

Regeln som hindrade att tävla om mästerskap i samma disciplin i två olika länder under samma år, togs bort efter ett förbundsmötesbeslut 2012. 

Däremot kan andra regler gälla i andra länder så om deltagande eller tävlande sker i annat lands mästerskap, ta reda på vad som gäller i det landet.

Klubbtillhörighet på SM

Följande paragraf gäller även SM:

//...
TR 3.4.1 Vid tävlingar i Sverige får den tävlande representera endast en förening per säsong. Med säsong avses 1 januari - 30 juni eller 1 juli - 31 december. 
...//

Däremot skiljer det mellan utländska och svenska medborgare:

• Utländsk medborgare: Den utländska medborgare som normalt representerar en utländsk förening, men väljer att representera en svensk förening på SM, får inte under samma säsong tävla för en annan förening på tävlingar i Sverige. Det betyder till exempel att en utländsk medborgare inte först får tävla på SM för en förening i september och en annan på 25manna i oktober samma säsong.
  
  
• Svensk medborgare: För svenska medborgare gäller undantagsregeln som står sist i TR 3.4.5:
  
  //...
  Svensk medborgare som representerar utländsk förening får samma säsong representera även en svensk förening vid svenskt mästerskap och riksmästerskap.
  ...//
  
  Det betyder att den svenske medborgaren endast får representera en svensk förening per säsong på SM-tävlingar, men t ex en utländsk förening på övriga tävlingar.

Utländska medborgare

Utdrag från regelverkets TR.3.4.5:

//...
Rätt att tävla om svenskt mästerskap (SM) har den som

• representerar en SOFT-förening (primärt krav) och
• är svensk medborgare eller är utländsk medborgare folkbokförd i Sverige och stadigvarande boende på folkbokföringsadressen.

Utländsk medborgare som önskar tävla om SM ska vara folkbokförd i Sverige före den 1 januari vid tävlingstillfällen under vårsäsongen, och före den 1 juli vid tävlingstillfällen under höstsäsongen.

Kommentar: Om omständigheterna är sådana att folkbokföring inte kunnat erhållas trots längre vistelse i Sverige, kan SOFT efter prövning ändå bevilja tillstånd att tävla om svenskt mästerskap.

Utländsk medborgare är skyldig att vid anmälan till SM lämna de uppgifter om sig själv som arrangören kräver för att kunna kontrollera behörigheten att delta.

Gällande kvalificeringsvillkor ska uppfyllas.
...// 

Övriga förutsättningar för SM-deltagare, inkl. kvalificeringsvillkor

För övriga förutsättningar för SM-deltagare, såsom kvalificeringsvillkor i form av ranking mm, finns det beskrivet på en egen sida.
- Ta mig till Förutsättningar för SM-deltagare

Nej, det är inte tillåtet.

Följande går att läsa i TR 3.4.5 om mästerskap:

Tävlande får under samma kalenderår inte delta i mer än ett individuellt SM i samma disciplin.

Det betyder alltså att det inte är tillåtet att delta på SM, sprint, för juniorer eller seniorer, samma år som USM, sprint.

Däremot är det tillåtet att delta i distriktsstafetten i samband med USM och SM-stafetten samma år eftersom distriktsstafetten i samband med USM inte har SM-status.

Vad säger regelverket?

Så här säger tävlingsreglerna:

3.4.3 Deltagande ”utom tävlan” är inte tillåtet.

Det betyder att om deltagande sker i en tävling så ska det alltid ske på samma villkor som för övriga tävlande. En deltagare får alltså inte vara anmäld och med i startlistan för att sedan strykas ur resultatlistan. Det är inte tillåtet att delta utan att deltagarens namn förekommer i startlistan. Argumentet "jag har inte tänkt att springa hela banan" kan inte heller godtas. Det är alltså inte möjligt att delta i en tävlingsklass utan att delta på riktigt.

Om inte anmälan har skett till tävlingen är det inte heller tillåtet att starta och därmed riskera att utfallet av tävlingen påverkas.

Öppna klasser är inte tävlingsklasser. Där kan alla anmäla sig och delta utan att bli vare sig vinnare eller förlorare.  

Eventuell start för s k provlöpare/förlöpare sker alltid på arrangörens villkor och ska ske i syfte att förbättra arrangemanget, exempelvis en förbättrad banläggning eller speakerinsats. Förlöpare som tillåts starta på tävlingsdagen ska starta i så pass god tid att det inte påverkar tävlingen.

Deltagande i annat distrikts DM

Paragrafen 3.4.3 ska inte sammanblandas med det inledande stycket i paragrafen om deltagande på DM:

3.4.5 Endast den som representerar en SOFT-förening inom berört distrikt har rätt att tävla om mästerskapstecken vid DM-tävling, men alla som uppfyller kraven i 3.4.1, 1:a och 2:a styckena har rätt att delta i tävlingen. Gällande kvalificeringsvillkor ska uppfyllas.

Deltagande i annat distrikts DM är alltså tillåtet, förutsatt att kvalificeringsvillkoren är uppfyllda, men du har inte rätt att tävla om mästerskapetstecknet utan endast om placeringen i resultatlistan.

Kombinationslag i DM-stafetten

Även kombinationslag får delta i DM i stafett, se fråga med svar: "Är det tillåtet med kombinationslag i mästerskap?".

Vad säger regelverket?

Kombinationslag i DM i stafett är tillåtet, men inte i SM.

I första stycket av följande paragraf står det att läsa om kombinationslag vid mästerskapsstafetter:

3.4.4 Vid nationell tävling och distriktstävling, men inte i mästerskapstävling, får kombinationslag bildas av deltagare från två eller fler föreningar.

Tolkning av regeln

Med bakgrund av paragrafen om deltagande vid annat distrikts DM (första stycket av TR 3.4.5, se egen fråga med svar: "Är det tillåtet att delta utom tävlan, till exempel i annat distrikts DM?", så ska begreppet "mästerskapstävling" även här tolkas som tävling om själva mästerskapet. Det betyder således att kombinationslag i DM i stafett är tillåtet.

Notera att TR 3.4.4 endast gäller DM, inte SM, dvs kombinationslag vid SM i stafett och sprintstafett är inte tillåtet.

Ja, det är tillåtet, förutsatt att arrangören inte anger något annat.

Vad säger regelverket?

Följande står att läsa i TR 3.4.4:

"I stafett, som inte är mästerskapstävling, får arrangören tillåta att lag med tävlande som inte är medlem i SOFT-förening deltar. Medlem i SOFT-förening som deltar i ett sådant lag ska ha tillstånd av sin SOFT-förening att delta."

Vad gäller i övrigt?

Laget får bestå av en eller flera tävlande som inte är medlemmar i SOFT-förening. Det får till och med bestå av bara tävlande som inte är medlemmar i en SOFT-förening. Om laget däremot innehåller en eller flera medlemmar i SOFT-föreningar ska dessa ha tillstånd av sin SOFT-förening att delta.

I lag som representerar en SOFT-förening ska alla vara medlemmar i SOFT-föreningen. Här vilar ansvaret på SOFT-föreningen att se till så att medlemmarna har betalt föreningens medlemsavgift.

Eftersom det här är ett undantag med nyckelordet "får" i regelverket behöver inte arrangören ange i exempelvis inbjudan att den här typen av lag är tillåtna, även om det förstås kan vara bra marknadsföring. På samma sätt, eftersom det är ett undantag har arrangören rätt att exkludera den här typen av lag i sina tävlingsklasser. 

I TR 3.4.6, som gäller representation vid mästerskap, står det att gällande kvalificeringsvillkor ska uppfyllas. För det svenska mästerskapet står dessa villkor nämnda på sidan för SM, under Förutsättningar för SM-deltagare, och inkluderar bland annat kravet på att deltagaren ska vara rankad.

Avgiften ska enligt villkoren vara betald senast vid tidpunkten för ordinarie anmälans utgång.

I samband med anmälan i Eventor ges en uppmaning att betala för alla orankade, förutsatt att arrangören angett kravet för klassen i Eventor.

Om seedning förekommer på SM-tävlingen hamnar de ej betalda i samma startgrupp som de med högst (sämst) rankingpoäng. SOFT skickar samtidigt ut en påminnelse till de ej betalda löparnas klubbar med en uppmaning om att betala in rankingavgiften inom 30 dagar. 

Det här är en av de vanligaste regelfrågorna kansliet och regelgruppen får.

Regelverket säger följande:

6.4.2 //…// Tävlande ska vid start ha heltäckande klädsel med undantag av huvud, hals och armar. Vid distansen sprint får arrangören tillåta annan klädsel.

8.4.1 Tävlande som inför start bedöms ha regelstridig klädsel eller utrustning ska ges startförbud.

En av den vanligaste argumenten som anges till varför heltäckande klädsel ska bäras vid tävling är gulsot (hepatit b). Gulsoten drabbade orienteringssporten i början av 1960-talet, bland annat med inställd tävlingssäsong under våren 1962 som följd.

Det stämmer att införande av heltäckande klädsel på tävling troligen var en bidragande orsak till att gulsoten försvann, men en ännu större bidragande orsak var förmodligen kravet på rinnande vatten vid den tvagningslösning som erbjöds deltagarna efter tävlingen.  

Men klädselregeln finns framför allt av andra anledningar än att undvika gulsot:

• Smittorisken. Andra hudsmittor och åkommor, exempelvis mollusker, kan spridas via kvistar, snår och grenar där många springer. Även om mollusker inte är direkt farligt på samma sätt som gulsoten kan vara, är det redan idag obehagligt för många att behöva behandla kliande utslag som uppstår pga kontakt med vegetation som andra orienterare varit i kontakt med. Och då finns idag ändå en regel om att bära heltäckande klädsel. Hur mycket större skulle dessa problem bli om klädselregeln plockades bort? 
   
• Hygienen. Med dagens klädselregel undviks många öppna sår som annars hade lett till att blod lämnas på kvistar och snår. Med en slopad klädselregel skulle det troligen bli en ökning av antal sår, något säkert många upplevt när den egna strumpan hasat ner och smalbenen blottats. Med otäckta ben behövs det inte särskilt besvärlig terräng för att erhålla öppna sår. Att ta bort klädselregeln och veta att det förekommer ännu mer blod på kvistar och grenar än vad det gör idag, särskilt i stråk där många andra sprungit, skulle av de flesta troligen upplevas som både ohygieniskt och äckligt.
   
• Profileringen. Öppna sår och blod ser ganska otrevligt ut på bilder och i media, inte minst på teve. Det förekommer förvisso redan idag och kan inte undvikas, men skulle inte bli bättre av att ta bort klädselregeln.

Ja, det får du.

Som regeln anger ska alltså tävlande vid start ha heltäckande klädsel med undantag av huvud, hals och armar. Vid sprintdistanser får arrangören tillåta annan klädsel.

Frågan är då, var går gränsen för var armen startar? 

Som så ofta annars behöver frågan ställas utifrån vilket syfte regeln har.

I det här fallet har mycket av syftet redogjorts för i svaren till tidigare frågor här ovan. Utifrån redogörelsen i dessa svar kan slutsatsen dras att det framförallt är framsidan av bålen som ska vara täckt. Om hela axeln täcks, eller om bara delar av den täcks, är inte av lika stor vikt. Här kan en jämförelse göras med kortärmad t-shirt där rivsår lätt uppkommer i armvecken. Risken är snarare större att rivsår uppstår i armvecken än uppe på en blottad axel.

Bedömningen är att axeln tillhör armen och att därför inte bara t-shirtar, utan också normala linnen, exempelvis den typen av linne som används vid sprint, är tillåtet att tävla i vid traditionell skogsorientering. 

• Vid tävling inom nivå 1 (värdetävling): Ska finnas på gångavstånd från arenan. 
• Vid tävling inom nivå 2 (nationell tävling): Bör finnas på gångavstånd från arenan. Om dusch inte finns på gångavstånd ska hänvisning till kostnadsfri duschmöjlighet finnas inom rimligt avstånd. Med kostnadsfri menas att kostnaden täcks av anmälningsavgiften.
• Vid tävling inom nivå 3 (distriktstävling): Bör finnas på gångavstånd från arenan eller inom rimligt avstånd. Duschen behöver ej tillhandahållas av arrangören och den får kosta för deltagaren. Om dusch inte tillhandahålls av arrangören ska det återspeglas i anmälningsavgiften.

• Att långväga gäster inte vill sitta smutsiga och med intorkad svett på färden hem. Just smutsen är något som skiljer oss från de flesta andra idrotter. Det här beror förstås på terräng och väderlek, men det senare är omöjligt att veta långt i förväg då beslut om att anordna dusch eller inte tas. 
• Att deltagare som väljer kollektivt färdmedel inte vill behöva välja bilen för att de annars riskerar att behöva stå eller sitta nära andra människor under hemresan och lukta illa. 
• Att duschen är extra välkommen vid dåligt och kallt väder, samt då banan gått i blöt och sankmarkstät terräng som smutsar ner deltagaren. Då är det svårare att tvätta av sig med medhavt vatten. 
• Att duschen minskar risken för sjukdomar.
  • Att risken minskar för att fästingar, som kan orsaka både borrelia och TBE, hinner sätta sig på kroppen. Det här är antagligen det enskilt största argumentet för att dusch bör erbjudas på våra tävlingar.
  • Att risken minskar för infektion i rivsår och andra hudåkommor som uppkommer under ett orienteringslopp.
  • Att risken minskar för att deltagare väljer att bada vid närbelägen sjö, om sådan finns. Det går inte att förbjuda någon att bada efter tävling, men att tvätta sig i stillastående vatten efter tävling var en av orsakerna till smittspridningen av gulsot bland orienterare på 60-talet.

• Vid tävling inom nivå 1 (värdetävling): Ska finnas på gångavstånd från arenan.
• Vid tävling inom nivå 2 (nationell tävling): Bör finnas på gångavstånd från arenan. Om dusch inte finns på gångavstånd ska hänvisning till kostnadsfri duschmöjlighet finnas inom rimligt avstånd. Med kostnadsfri menas att kostnaden täcks av anmälningsavgiften.
• Vid tävling inom nivå 3 (distriktstävling): Bör finnas på gångavstånd från arenan eller inom rimligt avstånd. Duschen behöver ej tillhandahållas av arrangören och den får kosta för deltagaren. Om dusch inte tillhandahålls av arrangören ska det återspeglas i anmälningsavgiften.

Om det bara finns en väg ut från arenan kan duschen ligga relativt långt bort, men fortfarande på en plats som alla deltagare måste passera. Om det finns flera vägar ut behöver arrangören ta större hänsyn till deltagare som önskar att duscha efter tävlingen, men som bor åt ett annat håll än duschen är placerad. Frågan att ställa sig är hur stor omväg dessa deltagare kan anse vara rimlig för att duscha.

Om dusch erbjuds längre bort än gångavstånd från arenan bör ombytesskynken eller tält för ombyte tillhandahållas på arenan.

Om arrangör av nationell tävling (nivå 2) inte anser sig kunna erbjuda dusch, vare sig på arenan eller inom rimligt avstånd, kan arrangören ansöka om dispens hos OF. Arrangören kan alltså inte på egen hand besluta att inte erbjuda dusch. En sådan dispens bör vara villkorad i form av en lägre anmälningsavgift än vad som annars är normalt.

Notera att för distriktstävling (nivå 3) är det däremot inte obligatoriskt med dusch. Arrangör av sådan tävling kan på egen hand besluta att inte erbjuda dusch och anmälningsavgiften förväntas även i detta fall vara lägre än normalt. Respektive OF kan anvisa vad som ska gälla för tävlingar på nivå 3 inom respektive distrikt.

Med likvärdighet menas jämförbara värden, såväl mätbara som upplevda, både utifrån deltagarens perspektiv och hur tävlingen är utformad. Ett orienteringsarrangemang kan delas in i olika delar, såsom tävlingsdisciplin, marknadsföring och kommunikation, organisation samt arrangemang. Tävlingsdisciplinen kan i sin tur brytas ner i tävlingsform, tävlingstidpunkt, tävlingsdistans samt tidsomfång och kombinationen av dessa delar bildar grunden för banläggningen. Under rubriken arrangemang ingår exempelvis delar som serviceutbud i form av toaletter och duschar, servering, barnpassning, transporter till och från arenan och liknande.

Alla delar bidrar till deltagarens upplevelse men kan ha olika stor betydelse och status beroende på hur arrangemanget profileras. De delar som är av avgörande betydelse för tävlingens status eller bärande i tävlingens profil (kan exempelvis vara tidpunkt, typ av terräng, moment i banläggning) ska vara likvärdigt utformade. Om tävlingsupplägget av någon anledning skiljer sig åt mellan huvudklasser och övriga klasser ska upplägget mellan dam- och herrklasser inom samma åldersintervall fortfarande vara likvärdigt utformat.

Vad menas med mätbara respektive upplevda värden?   

Exempel på mätbara värden kan vara köns- och åldersfördelningen inom organisationen eller fördelning av antal priser i huvudklasserna. Det kan också innebära statistik över segrartider i dam- och herrklasser i motsvarande ålderskategorier.

Exempel på upplevda värden kan vara om terrängen och banläggningen uppfattades som attraktiv och utmanande i alla klasser eller huruvida deltagarna tyckte att priserna var könsnormerade eller inte. Det kan också gälla deltagarnas syn på möjligheten till start i åldersklass för flera vårdnadshavare i samma familj utifrån vilka alternativ till barnpassning och/eller familjelottning som erbjöds.

Bara för att något går att mäta är det inte säkert att det uppfattas som likvärdigt. Ett exempel på det är speakerfunktionen. Det går att mäta hur mycket speakertid de olika huvudklasserna får, men det säger ingenting om kvaliteten, hur det framförs eller hur det uppfattas. Ett likvärdigt tävlande tar hänsyn till både mätbara och upplevda värden.

Vad är skillnaden mellan lika och likvärdigt?

Lika innebär att alla deltagare får samma uppgift. I klasser som enbart differentieras utifrån svårighetsgrad och längd får alla som deltar i respektive klass samma bana (=samma uppgift), oavsett ålder och kön. 

Likvärdigt innebär att deltagarna får olika uppgifter men att uppgifterna bedöms som likvärdiga. I klasser som differentieras utifrån deltagarens ålder och/eller kön innebär det att uppgiften för dam- och herrklasser i motsvarande ålder bedöms vara likvärdig utifrån faktorer som segrartider, gafflingsmetod, terrängtyp med mera. Ett likvärdigt tävlingsupplägg tar hänsyn både till de enskilda faktorerna och till helheten.

En förenklad beskrivning av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. För att missgynnandet eller kränkningen ska räknas som diskriminering ska det finnas ett samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

• kön
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder

Typer av diskriminering

Diskrimineringslagen förbjuder flera olika former av diskriminering. De olika formerna är

• direkt diskriminering 
• indirekt diskriminering 
• bristande tillgänglighet 
• trakasserier och sexuella trakasserier 
• instruktioner att diskriminera

För mer information om diskriminering, se:

Diskrimineringslagen 

Diskriminering

Nej. Hänsyn får tas till bevarandet av orienteringsidrottens särart och till arrangörens förutsättningar. Det är arrangören som väljer hur den vill kombinera tävlingsform, tävlingstidpunkt, tävlingsdistans och tidsomfång och vilket utbud av banor som den vill erbjuda inom ramen för den valda tävlingsdisciplinen, förutsatt att det följer regelverket i övrigt. Arrangörer bör sträva efter att skapa arrangemang som är tillgängliga för så många människor som möjligt.

Vad innebär orienteringens särart?

Ja. Utgångspunkten är att det ska vara lika många sträckor för damer och herrar i motsvarande ålder. Stora förändringar kan behöva och får ta tid, vilket innebär att det under en övergångsperiod kan se annorlunda ut. För arrangemang där stora förändringar krävs, ska det finnas ett tydligt mål och en handlingsplan för hur och när målet ska vara uppnått. 

Vid mixade stafetter som innehåller sträckor som är öppna för alla är det viktigt att tänka på att inget kön ska vara representerat med mindre än 40 procent. Arrangören bör också se över så att banor vid stafetter med fri blandning av kön och ålder läggs så att damers och herrars, såväl som ungdomars och äldres, insatser blir likvärdiga.

Nej. I dagsläget bygger orienteringens tävlingsregler på deltagande utifrån juridiskt kön. De som definierar sig utifrån en annan könsidentitet än sitt juridiska kön är välkomna att delta i en öppen klass.

Vad betyder könsidentitet respektive juridiskt kön?

Med könsidentitet avses det kön som en person identifierar sig som. Med juridisk kön avses det kön som är registrerat i folkbokföringen och som framgår i Sverige av näst sista siffran i personnumret.

En regelanmälan om att ett arrangemang strider mot paragrafen om likvärdigt tävlande kan få påföljder. Påföljden bedöms från fall till fall utifrån hur allvarlig avvikelsen är. Regelverket hanterar dels ärenden som rör det sportsliga, såsom resultatlistan, dels ärenden som rör andra delar, t ex kvalitetssäkring, marknadsföring, servicefunktioner mm. Likvärdigt tävlande hamnar oftast i den andra kategorin, dvs sådant som inte rör resultatlistan.

Oavsett typ av ärende ska det alltid följa den process med anmälan, protest och överklagande som står beskriven i kapitel 8 i regelverket (ladda ner regelverket från sidan Regelverk & stöddokument). Det innebär att ärenden som rör likvärdigt tävlande ska anmälas till tävlingsledningen. I första hand kommer påföljden handla om att vidta åtgärder för att utveckla kommande arrangemang till det bättre. Är inte den som anmäler nöjd, kan den lämna in en protest som tävlingsjuryn behandlar. Om inte den som anmäler är nöjd med resultatet kan ärendet överklagas till OF och därefter SOFT (vid nivå 1-tävling är SOFT första instans vid överklagande).

Ärenden om likvärdighet kan också påverka den sportsliga rättvisan, även om det är sällsynt. Till exempel skulle ett tävlings-PM på en världsrankingtävling i Sverige kunna vara felaktigt översatt på engelska, vilket skulle kunna medföra oavsiktliga regelöverträdelser, eller tidsförluster, hos deltagare som inte kan det svenska språket. Även här bedöms påföljden från fall till fall utifrån hur allvarlig förseelsen är och vem som kan anses ha orsakat felet.

En beskrivning av regelverkets struktur och uppbyggnad, inklusive påföljder, finns på sidan Regelverk & stöddokument, se länk ovan.

Under 2021 bör alla arrangörer gå igenom sina kommande arrangemang. Anpassningar behöver inte ske till nästa år. Stora förändringar kan behöva och får ta tid. Där förändringar behövs ska det finnas ett tydligt mål och utarbetas en handlingsplan för hur och när målet ska vara uppnått. 

Mallar och checklistor att ta hjälp av i detta arbete finns i ett eget stöddokument, Arrangera likvärdigt, som finns att ladda ner från sidan Regelverk & stöddokument. 

SOFT äger OLA i syfte att kunna erbjuda arrangörsklubbarna ett helhetsalternativ med en kostnad för nyutveckling och buggrättning som delas mellan distrikt och arrangörsklubbar.

Prioritering av nyutveckling och buggrättning görs utifrån rörelsens behov och i förhållande till det regelverk för fyra grenar som styr orienteringssporten idag och i morgon.

Det innebär att tillgodose önskemål och behov från:

• Både klubbanslutna och ej klubbanslutna Eventor-användare.
• Både distrikt och klubbar av varierad storlek och struktur, inklusive administratörer i dessa, samt medlemmar med andra roller.
• Arrangörer med olika förutsättningar, till exempel:
  • Arrangörer av såväl större som mindre tävlingar för alla fyra grenar.
  • Arrangörer av tävlingar med individuell start, masstart och jaktstart.
  • Arrangörer av individuella tävlingar, stafettävlingar, patrulltävlingar och tävlingar med kval och final.
  • Arrangörer av såväl endagars- som flerdagarstävlingar.

OLA är idag också det enda alternativ som har fullt stöd för de båda stämplingssystemen Sportident och Emit, samt fullt stöd för de olika typer av stafetter som finns (parallella sträckor, tävlingsuppehåll mm). OLA har dessutom fullt stöd för SOFT:s egen tävling O-Ringen, inklusive resultat och grafik på TV-skärmar och storbild.

Vad är Livelox?

Livelox är en tjänst för GPS-uppföljning i realtid och för efterhandsanalys. Tjänsten är frivillig att använda för klubbar och individer.

Upphandling och val av leverantör

Utifrån den kravspecifikation som togs fram upphandlades ett antal potentiella leverantörer, både leverantörer av befintliga gratistjänster och nya potentiella konsultbolag. Upphandlingen visade att en gratistjänst, eller en anpassning av nuvarande gratistjänster, inte var en gångbar väg att gå.

Till slut valde SOFT, i samarbete med O-Ringen AB, mellan två leverantörer. Vid val av leverantörer av tjänster och produkter generellt har SOFT som policy att prioritera användarvänlighet, tillgänglighet och långsiktighet. Med lång erfarenhet av att utveckla IT-system för svensk orientering, bland annat Eventor, föll valet på Knowit i Uppsala.

Finansering via licens

För att finansiera Livelox sågs en licenskostnad som den bästa lösningen. I en enkät som O-Ringen genomförde gavs 1302 svar, varav 74 % ställde sig positiva till att betala 299 kr/år för tjänsten, 19 % var beredda att betala men bara 135 kr/år. Ca 7 % ville inte alls betala för en sådan tjänst.

Med det som underlag valde Knowit att gå in i samarbete med SOFT och O-Ringen för att utveckla Livelox.

Äganderätt och återbäring till SOFT

Tjänsten är utvecklad av Knowit som också står för hela utvecklingskostnaden. Tjänsten är integrerad mot Eventor och kartregistret Omaps som SOFT äger. Återbäring sker till SOFT och O-Ringen för utvecklingen av Eventor och Omaps, samt för marknadsföringen av Livelox mot orienteringsrörelsen. Bedömningen är att SOFT och O-Ringen kommer att gå plus minus noll. 

IOF:s regelverk

IOF:s tävlingsregler (Competition Rules) reglerar inte orienteringstävlingar i allmänhet, utan i första hand olika typer av internationella mästerskap samt tävlandet om världsrankingpoäng (vid s k World Ranking Events - WRE).

Allmänna yttre ramar för tävling om världsrankingpoäng, liksom vissa aspekter av tävlingsadministrationen vid WRE, regleras av Guidelines for World Ranking Events, men dessa är underordnade IOF Competition Rules.

Av Competition Rules framgår att WRE, förutom att de styrs av IOF:s regler, också arrangeras under SOFT:s regelverk och därför i förlängningen även RF:s stadgar.

Exempel vid protesttid

Det här betyder att t ex den protesttid på 15 minuter som gäller i IOF:s tävlingsregler avser utdelningen av medaljer vid internationella mästerskap, respektive utdelningen av världsrankingpoäng vid WRE-tävling. Om protest inkommer efter denna tid påverkas alltså inte medaljfördelning eller WRE-poäng. Däremot kan protesten, om den lämnas in inom de 2 timmar som gäller som maxgräns i SOFT:s tävlingsregler, påverka resultatlistan i den tävlingen.

Vägledande beslut

Vid en av 2012 års Silva League-deltävlingar, som också tilldelats WRE-status, tog förbundsstyrelsen ett vägledande beslut. Beslutet - med regelgruppens yttrande - kan hittas på sidan för vägledande beslut.

Vad säger regelverket?

I TR 4.3.1 står följande om vård och omhändertagande vid skada och olycksfall:

Kraven på hygienanordningar och vård vid olycksfall och skada, samt annan deltagar- och publikservice, regleras i anvisningar. 

I TA 14.3 i anvisningarna står följande:

//...

Vård och omhändertagande vid skada och olycksfall

Följande gäller:

• Vid tävling i storleksordningen flera tusen deltagare, såsom O-Ringen, Tiomila och 25manna, ska det på arenan och vid första hjälpen-platser i tävlingsområdet finnas en adekvat organisation för akut omhändertagande vid skada och olycksfall. Relevant vård- och förbandsmateriel ska finnas både på arenan och vid första hjälpen-platserna i tävlingsområdet. Vårdplats på arenan ska vara anordnad i uppvärmd lokal eller uppvärmt tält.
• Vid tävling i storleksordningen tusen deltagare eller färre ska det på arenan finnas en adekvat organisation för att kunna utföra första hjälpen. Relevant vård- och förbandsmateriel ska finnas på arenan.

Vid behov ska det på alla tävlingar gå att kontakta sjukvårdsupplysningen, samt vid allvarliga
fall, ringa 112.

Ambulans ska alltid snabbt kunna ta sig till arenan och till första hjälpen-plats i tävlingsområdet, om sådan finns.

Om föreningen har medlemmar med vårdlegitimation bör minst en av dessa ingå i tävlingens vårdorganisation, eller åtminstone finnas tillgänglig i närheten under pågående tävling.

...//

Mer om legitimerad vårdpersonal, se nedan.

Exempel på vård- och förbandsmateriel, inkl. hjärtstartare

Ett särskilt stöddokument med exempel på lämpligt vård- och förbandsmateriel finns framtaget. Detta kan laddas ner från sidan Regelverk & stöddokument. 

Även rekommendationer för hjärtstartare finns med i ovan nämnda stöddokument för vård- och förbandsmateriel.

Vilken organisation ska vi ha?

För att avgöra vilken typ av organisation som behövs för vård och omhändertagande vid skada och olycksfall gör regelverket en uppdelning i tävlingar utifrån storlek

• Tävlingar i storleksordningen flera tusen deltagare
• Tävlingar i storleksordningen tusen deltagare eller färre

Någon exakt gräns mellan dessa två finns såklart inte, men ligger ert arrangemang på gränsen så rekommenderas att inom tävlingsledning och med distriktsförbundet diskutera nivån på vårdorganisationen.

Olika skador och olycksfall har inte heller att göra med antalet deltagare på tävlingen. Flack tallhedsterräng innebär förmodligen inte lika hög skaderisk som kuperad stenig terräng gör - eller som hala klippor och berghällar vid regn.

Följande aspekter kan därför vara bra att förhålla sig till innan beslut tas för vilken organisation som är lämplig på just er tävling:

• Vilka som deltar.
• Hur terrängen i tävlingsområdet ser ut.
• Hur vädret är på tävlingsdagen.

Legitimerad vårdpersonal

Följande skrivning grundar sig på Socialstyrelsens rekommendationer:

När du som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utför enklare sjukvård som lika gärna kan utföras av någon som inte har särskilda medicinska kunskaper behöver du i regel inte föra journal. Med ”enklare sjukvård” avses vad som i sjukhusvärlden ofta kallas ”första hjälpen”, till exempel sätta på ett plåster eller tvätta ett sår.

Som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har du alltid ett personligt yrkesansvar för hur du utför dina arbetsuppgifter. Det spelar alltså ingen roll om idrotten, eller vi inom orienteringen, benämner vården av de tävlande för sjukvård eller första hjälpen. Det är inte heller relevant om du är i tjänst hos en vårdgivare, eller som i fallet med orienteringstävlingar, utför uppdraget ideellt. Det är när du börjar agera i din yrkesroll och när insatserna övergår till vård av patient som du är skyldig att föra journal. Du måste själv bedöma när det är fråga om vård av patient och när du har skyldighet att föra journal.

Mer information om vad som gäller för legitimerad vårdpersonal vid ideella aktiviteter finns på Socialstyrelsens hemsida.

Stim och Sami

Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, är en upphovsrättslig intresseorganisation för musikskaparna och deras musikförlag. För deras räkning förvaltar och upplåter Stim rättigheter till musik och text.

Sami, Svenska artisters och musikers intresseorganisation, bevakar istället artisters och musikers rättigheter.

Båda organisationerna gör detta inom ramen för både svensk och internationell upphovsrättslagstiftning. 

Krav på musiklicens

Sedan 2011 har inte SOFT något centralt licensavtal med Stim eller Sami. Det betyder att arrangörer av tävlingar som väljer att spela musik i högtalarna behöver en musiklicens från både Stim och Sami, oavsett om det är svensk eller utländsk musik som spelas. Det här gäller även musik som spelas via Spotify på dessa fysiska aktiviteter.

Länkar

• Ta mig till Stims hemsida
• Ta mig till Samis hemsida