Sverige var regerande Europamästare inför dagens stafett. På förhand pekades Sverige, Norge, Schweiz och Tjeckien ut som favoriter.

Banan bjöd på 18 meters stigning och en komplicerad stadskärna med uppbyggda staket och opasserbara områden. En nybyggd bro hade till och med byggts för mästerskapet. Damerna sprang 3,7 km och herrarna 4,4 km, med en beräknad löptid på 15 minuter per sträcka.

Natalia Gemperle för Schweiz tog kommandot direkt, följd av Norge och Spanien. Alva Sonesson som sprang den första sträckan för Sverige låg bra till i tätklungan och stämplade som sexa vid första TV-kontrollen. Vid den andra TV-kontrollen var hon i tydlig ledning, sex sekunder före Norge. Efter en stark sträcka växlade hon som tvåa, tätt bakom finskan Inka Nurminen.

– Det var mästerskapsdebut för min del så det var lite nerver när jag stod på startlinjen, berättar Alva Sonesson och fortsätter: 

– Jag tror att jag hade lång gaffel i början och hamnade lite efter där. Men jag kände också att det var gafflingen så jag fortsatte och behöll lugnet. Sen helt plötsligt kändes det som jag låg långt fram men man vet ju aldrig, det kan ju vara någon före. Jag är ändå nöjd, jag tycker jag har hållit ihop det bra.

Alva Sonesson gjorde en toppinsats på första sträckan. Bild: Johan Trygg.

När det efter tävlingen stod klart att det blev svenskt brons så var det förstås ett stort leende från Alva.

– Det känns jättekul nu och väldigt skönt att jag gjorde en bra första sträcka, säger hon

Vad betyder medaljen?
– Jättemycket! Med pressen jag känt innan så är det skönt att jag kunde leverera ett bra lopp. Det var spännande och jobbigt att följa på slutet när man inte kan påverka. Väldigt skönt att det blev en medalj till slut.

Jonatan Gustafsson gick ut som tvåa och blev tidigt ikappsprungen av Norges Eirik Langedal Breivik. Gustafsson höll ihop med Finland under hela loppet och de två växlade som tvåa respektive trea, tolv sekunder bakom Norge.

– Jag fick ganska bra självförtroende i början men jag tror vi hade kort gaffel där. Sen blev jag lite stressad när jag såg att de andra var före och ändå ganska många sekunder, så jag är inte riktigt nöjd med mitt lopp tyvärr, berättar Jonatan Gustafsson.

– Jag gjorde några misstag, dels vid borgen vid sexan, sjuan och åttan gick jag på fel sida, så det blir några sekunder där. Lite segt att ha tolv sekunder upp, men det är godkänt ändå, fortsätter han.

Martin Regborn tog sedan upp jakten på Norge tillsammans med Finlands Tuomas Heikkilä. Duon sprang ikapp tolv sekunder på Kasper Harlem Fosser och in på upploppet lyckades Regborn skapa en liten lucka på cirka två sekunder till finländaren. Till Fosser blev marginalen hela 26 sekunder.

Martin Regborn spurtar in i ledning efter sträcka 3. Bild: Simon Rehnström.

– När man går ut med Heikkilä och Fosser så vet man att det kommer att gå undan. Det gick riktigt fort i början och jag låg och sladdade. När vi kom ifatt Kasper så kom jag in i det lite mer. Sedan kände jag mig stark och försökte utnyttja Heikkiläs fart och hans misstag, säger Regborn efter sin fina insats på tredje.

Inför sista sträckan skickades Hanna Lundberg ut i ett kanonläge i tät, runt 40 sekunder före favorittippade Schweiz. Vid andra TV-kontrollen hade hon utökat ledningen till tio sekunder före Finlands Maija Sianoja. En liten miss vid den tionde kontrollen kostade några sekunder, och kampen om medaljerna hårdnade.

Till den tredje TV-kontrollen stämplade en trio bestående av Finland, Norge och Sverige tillsammans, medan Schweiz med Simona Aebersold snabbt närmade sig. På slutet drog Andrine Benjaminsen för Norge och Aebersold upp farten och avståndet till Lundberg minskade. Vid fjärde TV-kontrollen skiljde endast två sekunder mellan Sverige och Schweiz. I spurten var Aebersold starkast och Sverige korsade mållinjen som fyra 32,9 sekunder bakom Norge.

Men dramat slutade inte där. Finland diskvalificerades efter att Sianoja missat att ta näst sista kontrollen. Resultatet blev istället Norge som segrare, Schweiz som tvåa – och Sverige fick stolpe in med ett EM-brons.

Till slut visade det sig at hela 14 av 27 lag diskades där tävlingskartan sig hade dåligt tryck kring kontrollerna.

– Andrine och Simona är väldigt, väldigt starka och jag tycker inte jag har den där sista kicken i benen idag. Jag gör någon liten miss, några femsekundare här och där. När Norge och Schweiz får vittring går det fort och de är starkare idag. Jag får på något sätt vara tacksam att det blir stolpe in, trots att det är så himla, himla synd om Finland, säger Hanna Lundberg. 

Sveriges landslagstränare i sprint, Kalle Dalin säger så här om stafetten:
– Det är tudelat. Jag är sjukt glad för en medalj men jag tycker väldigt synd om Finland. De slår lite underifrån och gör det så bra fram till misstaget.

– Vi gör en bra stafett som ett av fyra lag. Vi är fyra i mål men får en medalj. Det är speciellt.

Blev stafetten som du trodde?
– Förhoppningen var ju att vi skulle komma ifrån och det gjorde vi. Hanna fick läget men det gick några sekunder här och där för henne. Ska man vinna har man inte råd med det. Men det var tillräckligt bra för att det skulle bli en medalj den här gången, säger Dalin.

Stor spänning bland svenska landslagsgänget på läktaren under sista sträckan. Bild: Simon Rehnström.