Listan nedan kommer att uppdateras vartefter det kommer ny forskning och nya studier som kan vara intressant för fler att ta del av. Sidan uppdaterad 260707.

Svenska Orienteringsförbundet

Följande studier är initierade och genomförda av Svenska Orienteringsförbundet och handlar specifikt om orienteringsverksamhet.

Barns tävlande, Svenska Orienteringsförbundet 2018
En omfattande studie kring barns tävlande i orientering. I studien redovisas tävlingsvanor och mönster, vilka som blir kvar över tid samt attityder och värdering kring tävlande. Studien omfattar svar från såväl barn och unga som ledare och föräldrar. Studien följdes av 18 träffar på olika platser i landet där resultaten presenterades och bearbetades.

Vuxna nybörjare - en studie om hur vi kan bli fler, Svenska Orienteringsförbundet 2023
En studie kring vuxna nybörjare i svenska orienteringsföreningar. I studien redovisas vuxna nybörjare som börjat att tävla, varför det börjat orientera, hur de kom i kontakt med orientering och deras attityder till orientering före och efter. I studien redovisas också orienteringsföreningarnas tankar kring vuxna nybörjare. En viktigt slutsats är att gruppen vuxna nybörjare är relativt stor och att de är väldigt positiva till orientering. Att som förening arbeta aktivt med rekrytering av vuxna är ett sätt att få nya medlemmar som också bidrar i föreningens verksamhet.

Allmännhetens och orienterarens syn på orientering, Svenska Orienteringsförbundet 2011
I samarbete med Synovate genomfördes 2011 en studie kring allmänhetens syn på orientering. Resultatet är sammanfattat  i en rapport. I samband med studien ställdes motsvarande frågor till orienterare. En jämförelse av resultatet är sammanfattat i en rapport.

Barn och ungdom

Här presenteras ett antal studier som på olika sätt berör barn- och ungdomsverksamhet och barn och ungas förutsättningar för att delta i idrottsverksamhet.

Barn- och ungdomsidrottens prislapp. Vem bär ansvaret?, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2024:6
Denna studie undersöker idrottsrepresentanters syn på ansvarsfördelningen för kostnaderna inom barn- och ungdomsidrotten mellan 2009 och 2023. Målsättningen är att främja en diskussion om vad idrottsrörelsen kan göra för att förändra kostnadsutvecklingen och främja tillgängligheten inom föreningsidrotten.

Smakar det så kostar det – om föräldrars kostnader för barns idrott, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2024:5
Många barn och ungdomar deltar i föreningsidrott i Sverige och deltagandet har många positiva effekter – fysiskt, psykiskt och socialt. Att ha barn som deltar i föreningsidrott innebär dock kostnader för föräldrar. Avgifter, utrustning, resor samt köp och försäljning av lotter med mera, kan bli en ekonomisk börda för familjer och riskera att exkludera barn från idrott. I kartläggningen av kostnadsläget visar det sig att hushållen vanligtvis spenderar ungefär 9 400 kronor årligen på varje barns idrott (7–18 år), det vill säga knappt 800 kronor per månad och barn. Det har blivit nästan dubbelt så dyrt att idrotta i en förening år 2023 jämfört med 2003.

Anpassningar av idrott till barn - från vision till praktik inom tre idrotter, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2016:5
Rapporten bygger på en studie av tre olika idrotter, Basket, Innebandy och Friidrott, som på olika sätt arbetat med att anpassa tränings- och tävlingsverksamheten för barn. Studien redovisar vilka förändringar de olika idrotterna har gjort samt hur genomförandet har fungerat.

Individen i centrum när idrottsföreningar lyckas behålla sina ungdomar, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2016:2
Att behålla ungdomar är en av de stora utmaningarna inom idrotten. Studien belyser idrottsrörelsens förmåga att behålla ungdomar. Det finns flera olika saker som bidrar till men studien presenterar en teoretisk modell med individen i centrum som en av de viktigaste aktiviteterna för att behålla fler unga kvar inom idrotten.

Skilda världar - unga i och om framtidens föreningsidrott, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2016:1
En av två studier som försöker beskriva idrottens förmåga att behålla ungdomar. Krav i skolan och föreningsidrottens förväntningar är två tydliga orsaker till att unga väljer att avsluta sitt idrottande och söka sig till andra typer av verksamheter för fysisk aktivitet.

Regler och tävlingssystem i barn- och tidig ungdomsidrott, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2006:2
Hur kan tävlingsformer för barn och ungdomar utvecklas för att anpassa idrotten utifrån barn och ungdomars behov? Hur kan tävlingsregler och anvisningar anpassas utifrån barn och ungdomars behov? Behöver utrustningen som barn och ungdomar använder anpassas?

Segrar föreningslivet?, Ung livsstil, Stockholms universitet
En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga. Undersökningen är gjord vid ett antal tillfällen från 1985 till 2014 i ett antal kommuner, Stockholm, Haninge, Helsingborg, Jönköping, Lidingö, Norrköping, Huddinge, Linköping, Eskilstuna, Kalmar, Sävsjö och Täby. Andelen ungdomar som är med i föreningar har minskat över tid. Den största minskningen är i gruppen gymnasieungdomar. En av förklaringarna är samhällsutvecklingen som bland annat inneburit ökad differentiering, individualisering, marginalnytta av tid, barnifiering, socialisation, knapphet, mättnad, frihetsgrader, marknadifiering och nätifiering.

Ungdomsbarometern

Ungdomsbarometern är ett företag som årligen gör undersökningar på unga i åldrarna 15-24 år. En del av undersökningarna handlar om unga och idrott. Här presenteras några av Ungdomsbarometerns sammanfattningar.

Kom in i matchen, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2016:7
Rapporten bygger på Ungdomsbarometerns arbete och studier och ger framför allt en bra bild av ungdomars tyckande och tänkande kring idrottsrelaterade frågor.

Ungdomsbarometern är ett företag som på uppdrag av olika myndigheter och organisationer årligen tar reda på vad unga i åldern 15-24 år tycker och tänker kring olika saker. Riksidrottsförbundet är en av uppdragsgivarna. Här finns Ungdomsbarometerns rapporter.
Ungdomsbarometern 2012
Ungdomsbarometern 2014
Ungdomsbarometern 2016
Sammanfattning av Ungdomsbarometern 2016
Ungdomsbarometern 2017
Ungdomsbarometern 2019
Ungdomsbarometern 2021, årets om gått, corona
Ungdomsbarometern 2021
Ungdomsbarometern 2023
Ungdomsbarometern 2025

Trygg idrott

Från policy till praktik – mot sexuella övergrepp inom idrotten, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2020:3
Sexuella övergrepp inkluderar alla ovälkomna, kränkande sexuella handlingar, antingen utan samtycke eller med manipulerat samtycke. Sexuella övergrepp är förtroendebrott som strider mot barns och mänskliga rättigheter, liksom mot idrottsrörelsens etik och värdegrund. Utöver sin värdegrund har Riksidrottsförbundet en formulerad policy mot sexuella övergrepp.

Talangutveckling, elit och landslag

Här presenteras ett antal studier som på olika sätt berör talangutveckling och satsning mot elit och landslag.

Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer – en studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2016:6
Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera vad som kännetecknar idrottsmiljöer som kontinuerligt fostrar utövare på god nationell och internationell nivå. Dessutom har ett utökat syfte varit att pröva och utveckla en modell som både kan beskriva miljöerna och användas för utvecklingsarbete.

Vägarna till landslaget, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2015:1
En studie om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering. Syftet med studien var att undersöka hur vägen fram till idrottsutövande på elitnivå ser ut och upplevs av svenska elitidrottare. Resultatet visar bland annat att vägarna till landslagsnivå är varierande och individuella samt att den svenska idrottsmodellen i stor utsträckning tycks karaktäriseras av sen specialisering och elitsatsning.

Att finna och utveckla talang, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2011:2
Att finna och utveckla talang är en studie om ett antal olika specialidrottsförbunds talangarbete. Svenska Orienteringsförbundet är ett av förbunden som medverkat i studien. En av studiens slutsatser är idrotten i många fall jagar talanger istället för att utveckla utövare.

Idrott för äldre

Befolkningen blir allt äldre och vi håller oss friska längre upp i ålder. År 2070 beräknas antalet 65-åringar och äldre att vara en miljon fler än 2026. Det kommer att ställa nya och andra krav på såväl samhället som föreningslivet. Här är ett antal studier med fokus på äldre.

Företaget Ungdomsbarometern gör också, på uppdrag av Riksidrottsförbundet, studier på äldre 65+. Rapporterna kallas för Seniorbarometern. Här nedan är de seniorbarometrar som publicerats.
Seniorbarometern 2021
Seniorbarometern 2023

Tio lärdomar om... Under 2023 till 2025 genomförde Riksidrottsförbundet ett antal olika pilotprojekt för målgruppen 65+. Totalt deltog cirka 20 olika specialidrottsförbund och cirka 10 RF SISU-distrikt. Svenska Orienteringsförbundet var en av deltagarna Allt arbete avslutades i och med en konferens i februari 2026. Här finns en sammanfattning av av 250 olika lärdomar från de olika pilotprojekten.

De äldre och föreningsidrotten, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2022:4
Av rapporten framgår att majoriteten av de äldre känner att deltagande i förenings idrott ger dem energi, är en god vana, bidrar till deras sociala liv samt gör att de känner sig nöjdare med sin kropp.

Ledare, ideellt arbete och engagemang

 Ledare är den viktigaste resursen för en ideell förening. Därför blir det viktigt för en förening att kunna främja och skapa engagemang bland medlemmarna. Här är ett antal rapporter som tittar på och tar upp frågor kring frivilligarbete och engagemang.

Idrottens geografi – platsens betydelse för ideellt arbete, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2026:4
Rapporten tar upp och svarar på frågor och eventuella skillnader i motiv till idrottsengagemang utifrån bland annat struktur, ålder, kön och socioekonomi på olika platser i landet. Rapporten svarar också på frågor om och i så fall hur geografin har betydelse för en eventuell samsyn kring det ideella arbetets mening och betydelse.

Ideellt arbete inom idrottsrörelsen, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2016:3
Hälften av landets befolkning, 52 procent, är engagerade ideellt. Den nivån har varit stabil sen början av 1990-talet. I studien Ideellt arbete inom idrottsrörelsen kan man ta del av den senaste delen i studien och bland annat få veta att engagemang är starkt kopplat till medlemskap, att bland föräldrar är det vanligare att kvinnor är engagerade, att engagemang ofta går i arv inom familjen och många andra intressanta resultat.

Folk i rörelse, Medborgerligt engagemang Ersta Sköndal högskola 1992-2014
Ytterligare en studie från Ersta Sköndal högskola som sammanfattar en serie studier med samma utgångspunkt. Första studien gjordes 1992 och den senaste 2014. "Svenskarnas engagemang är större än någonsin" och "Ideellt arbete inom idrottsrörelsen" är en del av den här studien. Över tid är svenskarnas ideella engagemang i stort sett konstant och mycket hör i en internationell jämförelse. Detta trots såväl hög- som lågkonjunkturer, regeringar från olika politiska block och kraftig digital utveckling under de 24 år som studien omfattar. Den trendförskjutning man kan se är att fler ideella insatser görs utanför föreningslivet än tidigare och att fler insatser görs inom området välgörenhet. Idrottsrörelsen har tappat något sen den senaste mätningen.

Utan piska och morot, Stockholms universitet 2014
Om förutsättningarna för ledarskap och hållbar motivation i ideellt arbete. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förutsättningar och villkor för ledarskap i ideellt arbete. Bland annat beskrivs fyra viktiga grundprinciper för det ideella ledarskapet, utgå från individen, arbeta tillsammans, undvik styrning och aktivt ledarskap.

Svenskarnas engagemang är större än någonsin, Rapport till regeringskansliet 2010
En studie från Ersta Sköndal högskola som ger svar på hur mång, vem och varför människor väljer att engagera sig ideellt. Ungefär 75 procent av befolkningen är eller har engagerats sig ideellt. Det är minst lika mycket som tidigare sett ur ett historiskt perspektiv. Det som förändras är mönster för varför, hur och i vilka former vi engagerar oss.

Unga ledare

Unga är en viktig ledarresurs. Men för de chansen att engagera sig? Här är ett antal studier och rapporter som fokuserar på ungas engagemang och vad som främjar engagemang från unga.

Vår idrott eller deras? Unga idrottares perspektiv på delaktighet, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2022:2
Den svenska idrottsrörelsen är en stor ungdomsrörelse. Tusentals barn och ungdomar idrottar inom ramen för en förening och de utgör en betydande del av idrotten. Frågan är om de också är delaktiga i idrott. Att vara delaktig och ha inflytande är en rättighet. Idrottsrörelsen vill vara en skola i demokrati och delaktig het främjar lärande. Därför borde unga idrottares delaktighet vara självklar. Tidigare undersökningar vittnar dock om att deras rätt till delaktighet inte tillgodoses i särskilt hög grad – ungas röster hörs svagt eller inte alls.

Vem håller i klubban?, Centrum för idrottsforskning 2016:1
En studie om demokrati och delaktighet i idrottsföreningar. Idrottsföreningar från samtliga specialidrottsförbund har medverkat i studien, bland annat 294 orienteringsföreningar. Några slutsatser är att föreningar som involverar unga har en större mångfald i verksamheten. Ungas deltagande skapar en närmare koppling mellan medlemmarna och verksamheten. Endast 3 procent av styrelseledamöterna i orienteringsföreningarna är under 25 år och endast 1 procent är utrikes födda.

Unga i och om framtidens idrottsorganisering, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2013:2
En kartläggning om ungdomars syn på föreningsidrotten och hur föreningsidrotten kan göras mer attraktiv för ungdomar. Studien tar även uppungdomars syn på möjligheten till inflytande och påverkan. Studien är gjord av Susanna Hedenborg och Joakim Glaser på Malmö högskola på uppdrag av Riksidrottsförbundet.

Stödjande miljöer för unga ledare - vilka är de och för vem?, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2011:8
En studie av satsningar på rekrytering av unga ledare inom ramen för Idrottslyftet. Studien ger exempel på ett antal satsningar och erfarenheten av dess. Studien ger också en del svar på vad en stödjande miljö kan vara och varför en stödjande miljö är viktig för att unga ledare ska känna sig välkomna som ledare inom idrotten.

Integration och inkludering

Mer än idrott – Idrottsklivet som vardagsstöd i bostadsområden där välfärden brister, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2926:3

Sedan 2023 erhåller Riksidrottsförbundet 100 miljoner kronor årligen för Idrotts klivet, den verksamhet som idrottsrörelsen har i områden som benämns som utsatta enligt Polismyndighetens kategorisering. Viktigt är att stärka idrotts rörelsen i dessa bostadsområden, sänka trösklarna för idrottande och föreningsliv och bidra till roliga aktiviteter i trygga miljöer. Idrottsklivet leds av Riksidrottsförbundet i samverkan med elva distrikt och fjorton specialidrottsförbund.

Att vägra förminskas – föreningsidrott i strukturellt missgynnade områden, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2026:1
Svenska städer präglas av etnisk och ekonomisk segregation som skapar ojämlika livsvillkor. Forskning visar att barn och ungdomar i strukturellt missgynnade områden deltar i lägre grad i organiserad föreningsidrott. Detta är problematiskt eftersom föreningsidrott främjar såväl fysisk och psykisk hälsa som socialt deltag ande, och kan fungera som ett alternativ till destruktiva sammanhang. Denna rapport undersöker idrottsrörelsens arbete och ambitioner samt mer precist hur den särskilda satsning som kallas Idrottsklivet gestaltas på ett antal platser i Sverige.

En match utöver det vanliga – om ett kunskapsbaserat arbetssätt i idrottssvaga områden, Riksidrottsförbundet, Södertörns högskola 2022
Den här rapporten handlar om idrottsrörelsens arbete i så kallade utsatta områden i Sveriges städer. Främst handlar det om det arbete som Riksidrottsförbundet (RF) startade år 2017 med hjälp av anslag från regeringen. Syftet med anslagen – som dels har att göra med 2015 års flyktinginvandring då många ensamkommande unga kom till Sverige – kan ses som ett försök att genom föreningsidrotten verka för inkludering och känsla av delaktighet och sammanhang på de platser där många känner sig utanför majoritetssamhället.

Jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att idrotta och engagera sig inom idrotten och dess föreningar. Här är ett antal studier och rapporter som lyfter fram möjligheter, hinder och eventuella skillnader för kvinnliga och manliga ledare.

Jämställdhet är en självklarhet - hur idrottsrörelse förhåller sig till jämställhet, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2020:1
Denna rapport tar sin utgångspunkt i ett av idrottsrörelsen jämställdhetsmål, nämligen att ”Flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ges lika möjligheter och villkor att utöva och leda idrott”. Rapporten belyser jämställdhetsmålet med idrottsföreningen i fokus. Det mer specifika syftet är att undersöka hur idrottsföreningar förhåller sig till jämställdhet. Dels genom att föreningarna graderar sin verksamhet i relation till olika aspekter av jämställdhetsmålet. Dels genom att undersöka föreningars förståelse av jämställdhet inom idrotten.

Vem bestämmer?, Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2017:2
Rapporten är dels en redovisning av hur långt idrotten har kommit på resan mot att nå sina egna jämställdhetsmål kopplade till de beslutande organen. På många håll är det fortfarande en bit kvar till målet och i vissa sammanhang har utvecklingen till och med tagit ett litet steg tillbaka. Studien tar också upp frågan kring kvotering och redovisar resultat från andra studier kring effekterna där kvotering har genomförts. En effekt man kan se är att medelåldern i beslutande organ sjunker när det kommer in fler kvinnor.

Fler studier och forskning

Mer studier och forskning om idrott och föreningsliv finns bland annat att hitta här:
Riksidrottsförbundet
Centrum för idrottsforskning
Ung livsstil