Tre faktorer avgörande för bra kvalitet

Avgörande för om utskrifterna håller tillräckligt hög kvalitet beror i huvudsak på tre faktorer:

1. Inställningar i skrivare och program samt operatörens skicklighet
2. Skrivarens prestanda
3. Papperskvalitet

Den i särklass viktigaste faktorn för bra utskrift är punkt 1. Användningsområdet kan också påverka. Till exempel kan kartor utskrivna för PreO i stor skala ha lägre krav på kvalitet än vad kartor för MTBO eller OL har. Inom punkt 1 ingår valet av banläggnings- och kartritningsprogram. Dessa har olika egenskaper, exempel nedan. 

Program

• Ocad
  • Lämpligast för högst kvalitet och smidigast hantering i alla tillämpningar
  • Standardiserat och effektivt
• Condes
  • Få utskrivare kan arbeta med Condes
  • Kräver då extra tid för manuell hantering och konvertering till Ocad (högre kostnad) och risk för fel
• Purple Pen
  
  • Utskrift ger färger i "blend mode" och ingen riktigt sortering
  • Kan ej användas för korrekt utskrift av sprintbanor då separation i övre/undre lila ej kan göras
  • Kan ej användas för korrekt layout
  • Kan ej exportera till lämpliga format
  • Kan ej låsa exportytans läge eller ha sidmarginaler
  • Kräver då extra tid för manuell hantering och konvertering till Ocad (högre kostnad) och risk för fel

Sammanfattningsvis rekommenderas starkt att en och samma program används under arbetets gång, inklusive utskrifter, då filer ska delas av kartritare, banläggare, kontrollanter, utskrivare med mera. Ocad är det vanligaste programmet varpå arrangörer ska vara beredda på att mer tid och en högre kostnad kan krävas vid utskrift när filer levereras i andra format.

Purple Pen kan i dagsläget inte producera korrekta utskrifter och ska därför endast användas för mindre aktiviteter och inte för tävling.

Fem moment vid kvalitetsgranskning

En kvalitetsgranskning bör innehålla följande moment:

1. Kartans allmänna synintryck
   Bedöm om kartan är lättläst och ger att behagligt intryck.
    
2. Färginställning
   Färgerna bedöms genom att jämföra färgerna i Ocad med hjälp av dokumentet Tryck och färgdefinitioner, som återfinns under stöddokument & filer. Det går också att använda Ocads egna funktioner för jämförelse av färger, men observera att det inte finns någon garanti för att Ocad har implementerat de senaste uppdateringarna, även om så oftast är fallet. 
   
   
3. Linjernas och punkternas kantskärpa, svällning och färgmättnad
   Linjernas och punkternas kantskärpa och färgmättnad bedöms bäst med hjälp av en mätlupp eller ett förstoringsglas. Den bruna kurvbilden är kartans viktigaste färg samtidigt är den svårast att skapa. Bedöm därför kurvbilden extra noga. En offsettryckt karta kan vara till god hjälp för att kunna bedöma utskriftens kvalité. Vid jämförelsen med den offsettryckta kartan blir det lättare att se bristerna i utskriften. Punkter och linjer sväller mer eller mindre i alla skrivare men avvikelserna är i regel så små att det är svårt att mäta även med en normal mätlupp. 
   
   Det finns också möjlighet att beställa PrintTech testblad som referens för jämförelse vid skrivarinställningar. 
   
   
4. Kartans vik- och vattentålighet
   Testa utskriftens vik- och vattentåligheten. Klipp ut två små bitar av kartan varav den ena läggs i vatten en stund. Testa därefter slitstyrkan genom att placera de utklippta kartbitarna i var sin plastficka och därefter vika kartan ett antal gånger så som du brukar göra med en tävlingskarta. Kartor utskrivna på platspapper testas utan plastficka.
   
   
5. Banpåtrycket
   Kontrollera att banpåtrycket är i enlighet med gällande kartnorm. Kontrollringar och sammanbindningslinjer måste placeras under vissa färger, beroende på gren och disciplin. En omsorgsfull placering av siffror och klippning av ringar och linjer krävs också. Detta är något som ofta missas vid arrangemang.
   Färgernas ordning och definition framgår i dokumentet Tryck och färgdefinitioner, kartsymbolernas färger framgår i aktuell kartnorm, som återfinns under stöddokument & filer.

PrintTech testblad för kalibrering av din skrivare

För att kunna ställa in rätt färger vid kartutskrift är det nödvändigt att först ställa in färgerna med hjälp av stora färgytor och någon referens att jämföra mot. För detta har IOF tagit fram testblad under namnet PrintTech testblad.


Färghantering

Färginställning allmänt
Det går inte att tala om vilken färginställning som gäller för en viss skrivare eftersom varje skrivare kräver sin individuella färginställning. Det är till och med så att inställningarna varierar över tiden beroende på hur sliten eller varm maskinen är. Byts någon väsentlig del av maskinen kan också färgerna påverkas.

Därför är det viktigt att de exakta färgdefinitionerna i IOFs dokument Tryck och färgdefinitioner, ses som en grundinställning. De exakta värdena för att uppnå samma resultat är individuellt beroende av skrivaren och dess aktuella dagsform. Däremot är färgordningen som redovisas i dokumentet ett krav att följa. 

Ställa in färger manuellt eller hämta från annan fil?
Du rekommenderas alltid att ställa in färgerna manuellt. Det finns så lite tid att vinna på att hämta färger från en annan karta då dessa oftast haft inställningar för en annan skrivare eller åtminstone för en annan dagsform på skrivaren. För många enklare fall kan det dock vara lämpligt att importera symboler och färger från en tidigare använd fil. Man behöver dock känna till riskerna. Saknas en färg eller färgnumreringen inte stämmer kan man förlora en eller flera färger och detta kan vara svårt att upptäcka direkt. Om du ändå vill hämta färger från en annan karta bör du vara absolut säker på att färgtabellen innehåller exakt samma färgnummer i båda kartorna.

Ojämn färghållning
Ska en större upplaga skrivas ut är det viktigt att färgerna inte avviker för mycket från första till sista kopian. En varm skrivare ger i regel en mörkare karta. Var därför beredd att justera färgnyansen under arbetets gång och kalibrera maskinen vid behov.

När färgerna ställs in kan det vara bra att jobba med ett läge som är mindre än 100 %, t ex 95 %. Då finns handlingsutrymme även i lägen när färgnyansen behöver göras mörkare.

Dålig kantskärpa i höjdkurvorna
Pröva med att förändra färgerna. Minska eller ta bort svart färg och kompensera med mer av övriga färger.

Symboler 

Svällning
Alla skrivare sväller både punkter och linjer mer eller mindre. Mät punkter med en förstoringslupp och redigera symbolerna i kartfilen så de överensstämmer med kartnormens mått. Tunna linjer är svåra att mäta. Bästa sättet att kontrollera linjemåtten är att jämföra med en offsettryckt karta eller PrintTech testbladen.

Färgmättnad
Färgmättnaden i linjer och punkter ska vara så bra som möjligt. Använd en förstoringslupp för att studera resultatet. Är färgmättnaden dålig pröva med att komplettera med en annan färg. Det får dock inte bli så mycket att färgen på symbolen blir fel.

Moaréeffekter
Fenomenet med moaréeffekter i sankmarker och sumpskog beror troligtvis på en dålig drivrutin eller att skrivarens upplösning är otillräcklig. Uppdatering av drivrutinen kan kanske hjälpa. Pröva också med att ändra linjetjocklek eller mellanrum mellan linjerna för att hitta bästa läge. Var dock försiktig med att förändra mellanrummet mellan linjerna eftersom sankmarkernas konturer kan påverkas. Har du otur kan en sankmark med tre linjer bli en och i värsta fall kan en liten sankmark med två linjer helt försvinna.

Skala
Kartor ska alltid upprättas och förvaltas i grundskalan för respektive gren och disciplin. Till exempel 1:15000 för skogskartor i OL och 1:4000 för sprintkartor i OL. Detta gäller också för banläggningsfilerna som används vid banläggning på de repsektive kartorna. Valet av skala på kartan som sedan ska användas görs vid just utskriften eller trycket. Man ska i princip aldrig transformera om skalan på en karta i kartfilen.

Både banpåtrycket och kartan ska förstoras med samma procent som skalan vid utskriften. Till exempel ska alla symboler på en karta i 1:10000 vara 50 % större än i grundskalan 1:15000. 
Observera dock att för MTBO tillämpas en icke-linjär symbolförstoring när skalan förstoras. Se mer nedan under Banpåtryck och läs i den grenspecifika kartnormen för MTBO.

Om skalan blir fel vid utskrift beror det förmodligen på att någon gjort ofullständiga ändringar av skalan eller att basskalan inte är rätt angiven. Gå in och kontrollera detta under Karta - Ange skala och referenssystem.

Om banlängden blir fel beror det på att kartans basskala och banläggarstödets skala inte överensstämmer. 

Banpåtryck

Något som ofta ges allt för lite fokus vid banlägningsarbetet och slutlig utskrift är en av de mest avgörande faktorerna, nämligen banpåtrycket. Banpåtrycket är i mångt och mycket mer kritiskt än själva kartsymbolerna, då vi utan ett bra banpåtryck förlorar hela tävlingsmomentet. 

Följande kan vara att veta kring banpåtrycket:

• Kontrollringar och sammanbindningslinjer ska alltid läggas under vissa färger, beroende på gren och disciplin. Start, mål och snitslade sträckor kan ibland lämpa sig att läggas "överst". Viktiga passager och kryss för förbjudna vägar ska läggas "överst". Vad som gäller framgår av symbolernas specificerade färg i kartnormerna och dokumentet Tryck och färgdefinitioner.
• Storleken på siffror, linjer, kontrollringarnas diameter med mera är satta utifrån grundskalan för respektive gren och disciplin. Vid uppförstoringar, till exempel en skogs-OL-karta i 1:10000, ska alla symboler, både kartans och banpåtryckets, förstoras med motsvarande procentuella förstoring.
  • Observera att MTBO-kartnormen ger utrymme för en icke-linjär symbolförstoring när skalan förstoras till exempelvis 1:5000. Då kan det tillåtas att förstora symbolerna med en mindre procentsats än själva skalan.
• Kontrollringar och sammanbindningslinjer måste klippas så viktig kartinformation inte döljs under banpåtrycket. Även om symbolerna placeras under vissa färger i färgordningen kan det i vissa situationer bli svårt att se viktig information under dessa symboler ändå. Speciellt viktigt är det att klippa för avgörande detaljer i kurvbilden, stenar, små sankmarker, diken med mera som finns i löpstråken eller i ringkanterna. Däremot är det oftast onödigt att klippa för större svarta detaljer som branter, stigar mm.  
• Kontrollsiffror måste placeras på lämpliga platser så de inte skymmer viktig kartinformation och inte förvirrar vilken kontrollring som avses. 
• Banpåtrycket måste finnas med vid granskning av skrivarinställningar

Mer om banpåtryck kan läsas under Banläggning, Banpåtryck och snitsling.

Skrivare
Vilken sorts skrivare ska man köpa?
En vanlig fråga vi får är vilken skrivare man ska välja till klubben eller distriktet för att skriva ut kartor. Svaret med olika tips finns sammanställt i en egen fråga under frågor och svar.

Olika fel i skrivaren

Suddig karta
Om kartans nedre del blir suddig beror det troligen på att det på minnesbrist i skrivaren.

Dålig passning mellan färgerna
Dålig passning mellan kartans färger i till exempel höjdkurvorna ger ett suddigt intryck. Det här syns tydligast när kurvor går genom grönt. Med en förstoringslupp ser man att färgerna inte ligger exakt över varandra.

Någon av följande åtgärder kan kanske hjälpa:

• För vissa maskiner hjälper det att öppna och stänga luckan till utrymmet för färgpatronerna. Då kalibrerar maskinen färgerna.
• Skriv ut 100 kartor, det blir oftast bättre efter ett tag.
• Skicka skrivaren på service. För billiga skrivare blir servicen troligtvis för dyr och det är bättre att köpa en ny skrivare.
  
  

Ojämn färgmättnad mellan höger och vänster sida
Försök med att minska linjeupplösningen eftersom man troligtvis pressar skrivaren för hårt.

Service 

Var inte rädd för att utnyttja service innan garantin gått ut. Service är generellt mycket dyrt. Kostar skrivaren mindre än 15 000 kr och garantin gått ut lönar det sig nästan aldrig att kosta på service.

Ytterligare tips

Har du tips på saker som bör finnas med i den här sammanställningen så hör av dig. Tänk dock på att det bör vara saker som kan antas vara av generell natur och inte specifikt knutet till en viss skrivare.