Rätten till ett kartområde

Kan man äga rätten till ett kartområde? Hur hanteras dessa frågor?

Bakgrund

En vanligt förekommande fråga till kartgruppen är den om rätten till att rita en karta över ett terrängområde som någon annan, förening eller enskild, har karterat sedan tidigare.

Inom svensk orientering har vi sedan vi började rita egna kartor haft en rutin för hur rätten till ett kartområde bör betraktas. Frågan hanteras normalt av distriktsförbundet (OF) och kan se olika ut i olika distrikt, men ny teknik och nya möjligheter har gjort att vi vill förtydliga och ge en vägledning om hur frågan generellt bör hanteras.

Vilken rätt är det som avses?

Rätten till att rita nytt och bli den som äger kartan över ett tidigare okarterat område är ofta inget problem. Här gäller den normala processen med samråd och registrering till OF.

Upphovsrätten av den fysiska kartprodukten är inte heller ett problem i normalfallet. Här handlar det om lagar och juridik som styr möjligheterna att kopiera och sälja kartprodukten. 

Det vi vill tydliggöra här är hur ett område med en redan ritad karta normalt bör hanteras, men där kartägaren inte kan, vill eller har råd att uppdatera befintlig karta, eller ställer orimliga krav på hur befintlig karta får användas. Här är det viktigt att komma ihåg att rätten till att ta fram och ha upphovsrätten till en karta, inte bara innebär en rättighet utan också en skyldighet att underhålla kartan. Att äga en karta över ett visst område innebär alltså ett ansvar för att orienteringsverksamhet ska kunna bedrivas på kartan, dels av egna föreningen, dels av andra orienteringsföreningar, men också enligt hur OF menar är nödvändigt för att upprätthålla en livaktig orienteringsverksamhet i området.

Så vad gäller?

Det korta svaret är att ingen förening har juridisk ensamrätt till att rita på ett område eller hindra någon annan att rita en karta över ett område. För detta skulle krävas specifika avtal med markägare och andra intressenter. En annan förening kan annars alltid ta fram eget grundmaterial och rita en ny karta, men med tanke på det arbete och de kostnader som är förknippade med kartframställning, är det för svensk orientering ekonomiskt oförsvarbart att rita två eller fler kartor över samma område. Detta faktum och vikten av att inte äventyra samarbeten mellan föreningarna eller de överenskommelser som är gjorda med länsstyrelse, markägare, jägare, kommunen och eventuella andra intresseorganisationer, gör att vi ska ha respekt för rätten till ett kartområde och i den mån det är möjligt följa SOFT:s riktlinjer. 

Följande riktlinjer är de Svenska Orienteringsförbundet menar bör följas i normala fall:

  • Ett område där det finns en karta, men kartan inte har uppdaterats eller använts i tävlingsverksamhet på fem år, är normalt öppet för registrering av annan förening. Innan ny registrering sker, ska dock befintlig kartägare alltid få möjlighet att redogöra för vilka planer som finns på nykartering eller revidering. Planerna ska redovisas till OF som sedan beslutar vem som har rätt att rita nytt eller revidera.
  • Tävlingsverksamhet på en karta över ett registrerat område beslutas av kartägande förening i samråd med OF. 
  • Endast förening eller sammanslutning av föreningar som är medlem i SOFT kan vara ägare av karta som ska användas vid SOFT-sanktionerad tävling.

Det finns olika lösningar på hur en tidigare kartägare och en ny kan komma överens om hur en äldre karta och rätten till området kan värderas. Nedan presenteras några exempel som förekommit inom svensk orientering. Förutsättningen är att rätten till området är förverkad på grund av överskriden tid enligt ovan.

  • Nuvarande kartägare behåller rätten till området, men ny förening som önskar uppdatera kartan genom nyritning eller revidering får gratis utnyttjanderätt till den nya kartan för ett enskilt tillfälle eller längre tid.
  • Ny förening får ta över området utan kompensation. Det här är lämpligt om den befintliga kartan över området är väldigt gammal och inte är användbar för tävlingsverksamhet.
  • Ny förening får ta över rätten till området mot kompensation, till exempel mot pengar (kan vara provision av sålda kartor) eller mot att befintlig kartägare alltid ska ha gratis utnyttjanderätt av den nya kartan. I den dialogen ingår att diskutera om nytt grundmaterial behöver tas fram eller om tidigare grundmaterial får tas över, t ex om den gamla kartan går att använda och rita vidare från.

Om det uppkommer tveksamheter eller konflikter, ska OF hjälpa till och tillsammans med parterna försöka hitta lösningar.